Etik och människans livsvillkor (Uppdrag 1)

8903961105_689948883f_b

Förord: Etik och människans livsvillkor bygger ofta på subjektiva föreställningar och värderingar. Därför är det viktigt att man utgår ifrån säg själv och fokuserar mer på att förstå begreppen och den större bilden än vad man anser är rätt eller fel i en given situation. OBS denna text är till för inspiration, om ni kopierar eller använder texten kommer ni att både förlora värdet man får av kursen och säkerligen kugga. Annars är det en mycket rolig kurs.

Ps. Läraren gav mig C på alla mina uppdrag men ett A i slutbetyg efter den muntliga examinationen. Därav så är det inte alarmerande ifall ni söker ett högre betyg än C.

Jag brukar utforma mina svar efter betygsnivå. Alltså jag börjar med E frågan sedan vidare till C och slutligen A. Lämna gärna kommentarer och era åsikter o tankar.

—————————————————————————————————

Fråga 2

Vår identitet är vilka vi är och kan både vara subjektiv och objektiv – i detta första uppdrag ska du resonera runt begreppet identitet i ett socialt sammanhang utifrån studieguiden. Vi är alla socialiserade in i en eller flera kulturer och har kanske har en utpräglad livsåskådning som vi följer samt en nationalkaraktär.

Nyckeltermer som du kan utgå ifrån är: livsåskådning och ideologi, kultur, delkultur, nationalkaraktär, socialisation (primär och sekundär) och roll

För betyget E ska du med egna ord beskriva begreppen livsåskådning och människosyn. Vidare ska du utveckla din beskrivning av identitet genom att beskriva begreppen nationalkaraktär samt kultur.

För betyget C ska du utöver ovanstående resonera konkret runt några ytterligare livsåskådningar och relatera till dessa livsåskådningar samt beskriva begreppet människosyn och den vi har i svensk sjukvård med koppling till de psykologiska teorier som bekrivs i boken.

Vidare ska du resonera runt begreppet socialisation och hur detta har format individen utifrån kultur och kanske delkulturer samt olika grupperingar.

För betyget A ska du utöver ovanstående iscensätta ett möte med en eller flera människor i ett annorlunda kulturellt eller socialt sammanhang– med stöd av teorin ska du beskriva dessa individers upplevelse av identitet samt därefter beskriva ett tydligt syfte med mötet. Avslutningsvis ska du värdera förhållningssättet i mötet och utvärdera.

Ta kontakt med din handledare om du vill ha förslag på projekt eller förankra dina ideer.

—————————————————————————————————————————————————————–

Svar: För att sätta alla begrepp i sammanhang så kommer jag att berätta om ett möte med ”M” som är fiktiv för att berätta hur hon ser på livsåskådningar och människosynen.

M är 26 år gammal och bodde hemma hos sina föräldrar tills hon var 19 år gammal. Hennes föräldrar är akademiker och har olika livssyner. Mamma är agnostiker och pappa är ateist.

M är själv ateist och det var först när hennes pappa gav henne en bok om evolutionen i tonåren som gav henne ett intresse för biologin – och stack hål i sista tvivel om Guds existens.

Hon berättar för mig att ateismen också är en tro och livsåsikt. Det går inte att bevisa att Gud existerar med detsamma gäller jultomten. Hon anser att tillskillnad ifrån religionen som utgör en komplett livssyn, hur man ska förhålla sig till allt, så har ateismen en annan frihet.
Men hon anser också att man måste ha en värdegrund eller ideologi att stå på, därför börjar hon med att säga att hon är humanist. Som humanist har jag stor tilltro till människans egen förmåga. Alla människors lika värde, frihet och självständighet är A och O för mig. (Människosyn)

Det var av olika anledningar som jag kände att det var min väg. Mina föräldrar intresserade mig redan i tidig ålder om ateismen och bristen på bevis för att Gud existerade, trots att mamma alltid sa att det heller inte finns bevis för att Gud inte existerar. Men i och med att mina föräldrar är rätt så fria i sina livssyner så gav de mig möjlighet att ställa frågor. Dock så har de alltid varit strikta vad gäller annat, som tex att tala sanning, vara ödmjuk och agera osjälviskt. De anser att religion inte ska behövas för att man ska vara en bra och god människa. (primär socialisation)

Skolan var också till stor hjälp i sökandet efter svaren på ”livets frågor”. Man diskuterar evolution, experimenterar och kan dra slutsatser. De övertygade mig att man inte behöver Gud för att förklara livets uppkomst.(Sekundär socialisation) Jag lärde känna många som tyckte och tänkte som jag och vi brukar ofta argumentera de olika teorierna som finns därute.

Efter gymnasiet så ville jag resa utomlands. Jag hade tröttnat på Sverige och ville se världen. Jag ville lämna 8-17, fem dagar i veckan helgfria vardagar (kultur) till något mer spännande. Jag vill testa Spanien, lära mig dansa som de gör och ta en siesta mitt på dagen (Kultur). Jag vill träffa nya människor och se vad som finns bortom ”det typiskt svenska” beteendet. I Spanien kan jag tänka mig att man är mer spontan och ”galen” istället för som här hemma där vi planerar för nästa räntehöjning ifrån riksbanken för att kunna planera semestern som är ännu längre fram (Nationalkaraktär).

Men för att återgå till vad jag började tala om så är jag den jag är följden av en trygg uppväxt. Mina föräldrar är mycket kärleksfulla och personer som jag är stolt över. Med mamma delar jag mitt intresse för opera och teater (Kultur). Och tillsammans med pappa så odlar jag bin. Själv spelar jag fiol. Men mina vänner spelar också stor roll i vad mitt liv kommit att bli. Vi är en grupp underbara människor som älskar internetspel, just nu samlas vi en gång i veckan för att spela Starwars Galaxies tillsammans. Det händer att vi tillsammans går på så kallade ”lanfester” där flera olika spelare samlas i en stor lokal för att tävla mot varandra. Det var även där jag träffade min pojkvän. Sist så kom vi på 3e plats. Så jag tror vi kommer fortsätta samlas och spela på ett tag till, i alla fall tills ett nytt bättre spel dyker upp (Delkultur).

Livsåsikt – En människas livsåskådning kan förklaras med olika sätt att se på livet. Precis som intervjun med M så kräver inte en livsåskådning en viss religionstillhörighet eller tron på övernaturliga makter så som Gud. Försök istället föreställa dig att en persons livsåskådning är något nödvändigt för oss précis som sömn. Vi har ett behov av få svar på de stora frågorna för att känna trygghet och harmoni. 
 Varför finns jag? Vem är jag och vad är mitt syfte? 
Frågor som kan resoneras och besvaras på väldigt många olika sätt oavsett livsåskådning. En livsåskådning är personlig, något jag inte riktigt tror alla jag diskuterat detta med förstått på en gång. Självklart är den personlig tänker du, men då menar jag in i hjärtat. Hjärtat måste acceptera din livsåskådning för att du ska kunna leva med den. Det är därför man kan måla upp en livsåskådning med samma fakta till två olika personer där ena förnekar livsåskådningen helt och den andra accepterar.

Ideologi – M nämner i texten ovan att hon har humanisten som ideologi. Vad innebär det? Jag tycker att det är enklast att man ser ideologier som olika glasögon. Med vilka ögon du ser världen. Oftast så är det den värld som känns bäst i kombination med personliga värderingar och liknande som avgör. Då blir min nästa fråga, vad är det man ska se? Det avgörs av vad du vill se. Ideologi kan handla om hur du vill att samhället ska se ut, en politisk ideologi eller likt humanismen som bygger på den enskilda människans värde.

Kultur: Man kan definiera kultur väldigt kort som ett samhällsmönster. Exempelvis aktiviteter som att fira jul trots att majoriteten inte är praktiserande inom kristendomen. Språk, konst och värderingar hos människorna har också stor betydelse. Oftast så ser vi inte vår egen kultur fören vi besökt och tagit del av en annan kultur och kan tydligt se olika skillnader på mat, dans, musik och levnadssätt. Kultur påverkas och förändras konstant av olika omständigheter. Ofta så hör man uttrycket ”det var bättre förr”, mycket av att man säger så har med att kulturen ändrats så drastiskt till något nytt.

Delkultur: En typ av kultur som gäller en grupp människor. Min gamla arbetsplats Statoil hade ett stort mål att skapa en ”säljkultur” med olika metoder. Men målet var att man skulle påverka medarbetarna på bensinstationen att tycka att försäljning var något roligt och intressant varje gång man steg in på arbetsplatsen. Vi introducerades alltså till en kultur som bara avsåg oss som arbetade där, även den kulturen vidareutvecklades till nya och spännande saker.

Nationalkaraktär: Man brukar tala om olika beteenden som gäller olika folkgrupper. Exempelvis vanlig svensk mentalitet som kan vara att vara punktlig och oberoende.

Primär socialisation: Man anser att en persons socialisation är en ständig process och pågår livet ut. Det är vad som lär oss att anpassa oss till livet och verkligheten på olika sätt. Man brukar oftast dela in socialisation i två olika delar. Den första är primär socialisation där det är kärnfamiljen som gör sitt avtryck. Kärnfamiljen projekterar värderingar, beteende och tankar under din barndom som kommer att sätta grunden för normer, beteende och attityder. Under din barndom så har du inga andra intryck som får dig misstro det du absorberat ifrån familjen och därav så blir den primära socialisationen den ända sanningen under dina tidiga år i livet.

Sekundär socialisation: Här ser tittar vi på det som är utanför familjen, oftast brukar skolan användas som exempel. Man lär sig här olika färdigheter och attityder som behövs för att du ska integreras i samhället.

Roll: Vi har alla olika roller i våra liv. Det kan vara allt ifrån att vara en förälder till att vara statsminister. Vad som är likt alla dessa roller är att det finns en viss förväntan på dig i den aktuella rollen. Exempelvis att man vet vad som förväntas av en förälder och därför så strävar föräldrar oftast efter det. Ett annat exempel kan vara en storebror som alltid strävar efter att sina yngre syskon aldrig far illa och gör vad som krävs för att nå det resultatet. Vår statsminister har också höga krav på sig vad gäller att upprätthålla samhället. Något som också är gemensamt för alla roller är att om inte förväntningarna blir bemötta så blir personen ifrågasatt. Något man tydligt kan se inom tex politiken.

För betyget C ska du utöver ovanstående resonera konkret runt några ytterligare livsåskådningar och relatera till dessa livsåskådningar samt beskriva begreppet människosyn och den vi har i svensk sjukvård med koppling till de psykologiska teorier som bekrivs i boken.

Det finns flera olika livsåskådningar att välja emellan. För att få olika infallsvinklar så kommer jag att resonera kring livsåskådningar som både innehåller en gudstro samt inte. Det som kommer vara intressant för mig är att jämföra de olika människosynerna man har inom de olika åskådningarna.

Ett annat sätt att förklara människosyn är att fråga sig själv vilken uppfattning man har om människan. Hur ska en god människa agera och hur agerar onda? Svaret på detta brukar vi oftast absorbera tidigt i våra liv genom socialisation. Detta kommer jag dock gå in på lite längre ner i texten

Buddhismen är ett exempel på en livsåsikt som jag ofta kan relatera till. Dock kan man tydligt se att den typ av buddhism som oftast präglar västvärlden är en moderniserad version. Vi har plockat det vi känner är mest applicerbart i våra liv och lämnat det som inte riktigt passar vår vardag bakom oss. Men vad är buddhismen och varför är den intressant?

Buddhismen formar flera människors livsåsikter och funnits i ca 2500 år som besvarar olika frågor man har om livet samt vad man praktiskt ska sträva efter för att leva ett gott liv. Man förespråkar måttfullhet likt Aristoteles tankar om den goda människan. Man fokuserar också mycket på vad man ska göra i praktiken för att leva ett bra och lyckligt liv. Att avsäga sig begär och rikedomar resulterar i att din eviga törst för mer försvinner och först då kan du leva ett lyckligt liv. Buddhismen tror på reinkarnation likt Hinduismen trots att det finns stora skillnader. Men Buddhisternas mål är att slippa bli återfödd. Man anser dessutom inte att du har en själ som blir återfödd utan när du dör så bildas ett nytt ”jag” och ditt tidigare livs handlingar avgör vem du blir. Man äter heller inte djur som slaktats i och med att det är förbjudet att döda djur för egen vinning. Här kan vi se starka kopplingar till veganism som i praktiken ser på djur på samma sätt. Dock kan en buddhist äta djur om det är självdött, tex av en olycka eller dylikt.

Personligen så är jag varken vegetarian eller vegan känner att det finns logik i deras ideologi. Men samtidigt så tror jag på Gud och ett budskap som säger att äta kött är tillåtet. Dock det många missar är att det fortfarande inte är otillåtet att inte äta kött heller och man kan som person beroende på sina värderingar välja att äta eller inte äta kött och fortfarande agera korrekt gentemot religion och djur.

En annan livsåsikt är materialism som grundar sig i de mer filosofiska banorna. Där man menar att världen endast består av materia och är oberoende av människor och vår betraktelse av den. Platon utarbetade denna ideologi mycket.  Man kan förklara mycket materialismen med meningen ovan, dock inte dess anhängare för precis som jag nämnt tidigare kan man tillhöra eller plocka lite ifrån olika åskådningar för att finna det som tillfredsställer just dig. Men om man utgår ifrån den fet markerade meningen så inser man snabbt att människan inte har en själ, öde eller uppgift i livet. Vi existerar helt enkelt av slump (evolution) och livet efter döden existerar inte. Vår mening med livet blir vad vi gör det till. Jag läste om en person som var materialist och på frågan om vad hon tror händer efter döden svarade hon ”jag tror på livet före döden”. Den meningen förklarar också väldigt mycket kring hur en människa kan resonera kring livet och varför vi finns. Yolo (you only live once) är ett utryck vi hör allt oftare. Vad gäller människosyn hos materialister så skiljer det sig mycket ifrån fall till fall. Det kan vara ifrån tex humanismen som man tar sin människosyn.  Alltså alla människors lika värde osv.

Vidare ska du resonera runt begreppet socialisation och hur detta har format individen utifrån kultur och kanske delkulturer samt olika grupperingar.

Så om vi nu vänder och tittar på hur socialisation, vad det är och hur det påverkar oss. Samt hur övriga faktorer så som delkulturer och grupperingar kan påverka detta.

Vad är då socialisation?
Helt enkelt en process som fortgår livet ut anpassar oss till omgivningen. Man delar in det i en primär och sekundär. Socialisation är en livslång process som inte tar stopp i och med att normer, samhällen och kulter ändras konstant därav får vi nya intryck.
Man brukar räkna in ”kärnfamiljen” i den primära socialisationen. Med det menar man egentligen inte endast mamma, pappa och syskon. Utan det kan även vara andra mycket nära relationer så som styvpappa. Man kan se den som en process vars uppgift är att överföra värderingar, normer, attityd och handlingsmönster bland annat till dig. Detta för att anpassa dig för familjens och samhällets värderingar och mönster. Det finns även en omedveten socialisation som sker under våra tidiga år och sker naturligt.  Man ser detta tydligt i och med att barn vill härma det vuxna gör.
En fråga jag ställer mig är hur det blir för barn som saknar familj och ofta blir omplacerade till olika familjer vars värderingar, normer och beteenden är annorlunda. Hur projekteras detta på ett barns socialisation och framtiden?

Tyvärr så är jag inte tillräckligt insatt i processen för att besvara den just nu men definitivt något jag kommer forska mer i framöver. Det händer att man hör att en person som har det tufft nu också har en haft en tuff barndom. Troligtvis så har det starka kopplingar till socialisationen men blir intressant att forska vidare i det.

Sekundär socialisation är egentligen allt ifrån skolan, lärare till busschaufförer och vänner. Media har även kommit att spela en stor roll här.  Alla de intryck, normer och beteenden vi ser och absorberar varje dag lär oss något nytt. Speciellt i och med att samhället, normer, kulturer och beteenden konstant förändras så innebär det att processen aldrig tar slut.

Men konkret så är socialisation en skola du går i livet ut där du har olika lärare beroende på vilken vart du är i livet. Allt för att bygga upp dig egentligen. Dina värderingar, principer och förhållningssätt. Så hur kan olika kulturer och grupper påverka. Det fungerar så att socialisering som tidigare nämnt innebär ett avtryck en person tar ifrån omgivningen för bli mer anpassad. Ett exempel gäller en nära vän till mig som bodde i Uppsala. Hon valde att flytta till Göteborg och sakta ändrades sättet hon talade. Hennes accent ändrades till göteborgska. Egentligen finns ingen mätbar vinning i att ändra sitt sätt att tala men socialisationen omkring henne projekterade göteborgska till att hon aktivt började tala likt dem för att passa in till just den kulturen lite bättre. Återigen nämner jag att socialisation är en livslång process och kommer fortsätta att ändra på oss, särskilt mycket om vi tex flyttar till en ny stad eller annat land där kultur och normer skiljer sig avsevärt ifrån vår egna.

beskriva begreppet människosyn och den vi har i svensk sjukvård med koppling till de psykologiska teorier som bekrivs i boken.

Viktigt att betona är skillnaden emellan människosyn och livsåskådning. De båda behöver inte grunda sig ifrån samma ideologi trots att man ofta ser det. Tydligast brukar religioner och deras människosyn höra ihop. Men tittar man på lite mer filosofiska livsåsikter och människosyner så inser man snabbt att en människosyn inte måste vara grundat ur din livsåskådning, utan du kan ”klippa och klistra” efter vad passar dig. Det är i slutändan din livsåskådning och människosyn och bara du ska leva med den.

Så för att inleda ska jag resonera kring vad en människosyn är?
Din människosyn är en uppfattning. En uppfattning om människan som både är gemensamt men samtidigt gör människor olika. Då menar jag att det existerar en grund som är gemensam för alla människor, hens natur eller väsen. Hur är man god, och vad gör en människa ond? Är alla människor lika värda? Vad människosynen gör att är att den ger oss sammanhang i allt som händer omkring oss samt att den hjälper oss att orientera tillvaron och på så sätt bidra till en mening med livet. Precis som all annan kunskap så ger vår människosyn en tanke av förutsägbarhet vilket får oss att känna trygghet samt säkerhet.

Om vi exempelvis tittar på den humanistiska människosynen så säger den bland annat att man aldrig ska betrakta eller behandla hen som ett medel. Man säger även att alla människor har lika värde. Det är just den människosynen som genomsyrar den svenska vården. Alla människors lika värde och lika rättigheter är grundläggande. Människan har fri vilja att bestämma över sig själv och den vård man får. Människan har även ett högt värde och ett bra liv skapas genom att människan behov sätts i första rummet. Man ska se människan som ett subjekt och inte ett medel.

I och med att människan har fri vilja så har en patient även rätten till att neka vård, även ifall det är avgörande för personens hälsa. Detta hör man ofta om i frågor om blodtransfusioner där beroende på livsåskådning kan avgöra ifall en person accepterar detta eller inte trots att det kan handla om liv eller död.

Dödshjälp är också en diskussion som blir allt mer aktuell. Hur ser den svenska vården på dödshjälp och den fria viljan ifrån patienten? Det finns ju olika former av dödshjälp men i stort sätt är döds hjälp uttryckligen förbjudet inom svensk lag. (dir. 1997:147). Man klargjorde att läkarnas och vårdpersonalens uppgift var att rädda liv. Dock så ser vi ändå allt fler som söker utomlands för att få hjälp med detta. Dock så har Sverige också kommat att ändra sin attityd stillsamt. Ett tecken på det kom 2010 när en 32-årig kvinna, som vårdats i respirator sedan hon var barn, fick slippa andningshjälp. Hon hade då skrivit ett brev till Socialstyrelsen och vädjat om att få rätt att dö.

http://www.svt.se/nyheter/sverige/paret-valde-assisterat-sjalvmord-i-schweiz
http://ki.se/forskning/allmanheten-positiv-till-dodshjalp

Men tanken med diskussionen om dödshjälp är bara för att visa att trots att humanismen förespråkar det vi alla anser borde vara självklart (fri vilja osv) så händer det inom vården att etiska dilemman sätts i spel.

Men hur kan vi koppla och jämföra humanismen med de psykologiska teorierna, behaviorismen samt psykoanalysen?
Vi kan inleda med att konstatera att enligt humanismen kan man inte ändra på människans beteende liksom man förklarar med tex olika djurförsök inom behaviorismen. Inom behaviorismen så anser man att vi föds som oskrivna blad och våra beteenden är resultat på det vi lärt oss under tidens gång. Alltså med andra ord att man kan forma människans beteende. Behavioristen John B. Watson var så säker på sin sak att han sa: ”Ge mig ett antal barn och jag gör en av de till tjuv, en till matematiker, en till diktare och en till idrottsman. Tyngdpunkten de två synsätt emellan ligger på huruvida om en individ har en aktiv roll eller inte i alla sammanhang.

Humanismen anser heller inte att människans beteende är förutbestämt likt psykoanalytikern gör. Psykoanalytikern menar att vi föds med olika drifter som vi vill tillfredsställa. Humanisten menar istället att flera olika inneboende möjligheter samt att man värderar fri vilja högt. Man menar då att människan är självständig och självstyrande samt att man i stor utsträckning kan skapa sitt egna liv och jag. Människan har ett värde, något som inte får kränkas. Man resonerar vidare att vi inte bara är fysiska varelser där alla följer samma lagar. Humanisten men att då att vi söker en personlig mening med livet. Eget ansvar är också något humanisten värderar högt. Man skiljer även på människan och djur i och med att vi kan uppfatta, tolka för att sedan agera i en situation istället för att agera med instinkt som djur.

För betyget A ska du utöver ovanstående iscensätta ett möte med en eller flera människor i ett annorlunda kulturellt eller socialt sammanhang– med stöd av teorin ska du beskriva dessa individers upplevelse av identitet samt därefter beskriva ett tydligt syfte med mötet. Avslutningsvis ska du värdera förhållningssättet i mötet och utvärdera.

Till detta valde jag att bjuda hem 3 stycken vänner på middag hem hos mina föräldrar. I och med att både mitt egna hem och maten jag äter är väldigt svensk av sig så kände jag att mina föräldrars hem och mat kan ge den effekten jag vill ha. Jag valde ett udda antal personer för att enklare kunna värdera resultatet.

Vårt hem är väldigt traditionellt med stora kulturdrag ifrån mellanöstern. Vi har ett rum som prytt med madrasser längst golvet vid sidan om vardagsrummet där vi ibland sitter när vi vill dricka te och umgås som man gjorde hemma i mellanöstern. Väggarna är prydda av stora bilder av landskap och djur.

Jag ville bjuda de på traditionell arabisk mat. Mat som man äter med bröd och inte bestick.

Syftet med det var att jag ville undersöka hur de anpassade sig till den nya omgivningen. Jag ville se hur de socialiserade sig i en miljö de inte är vana vid. Kan man verkligen se en direkt effekt bara av en middagssittning eller krävs det fler innan man ser ändring?

Jag meddelade mina föräldrar vad jag ville observera och mina vänner lät jag vara ovetande. I och med att det är lite svårt att kartlägga exakt vad som är socialisation så valde jag att titta på tre enkla saker.

    1. I och med att vi sitter på golvet och alltid med benen i kors så ville jag undersöka om de vid något tillfälle väljer att sätta sig likt oss trots att det kan vara obekvämt om man är ovan.
    1. I och med att vi kommer att äta med bröd och inte bestick så ville jag undersöka hur de skulle äta och förhålla sig till att det inte fanns bestick.
    1. Försöka vara vaksam kring olika samtalsämnen som skulle komma på tal under middagen, om det på något sätt skulle ha en kulturell prägel?

Hela undersökningen tog ca 1 timma från att de klev in genom dörren tills att vi återigen lämnade.
Det första jag observerade var hur de försiktigt såg sig omkring i rummet med madrasser och försökte ta in det. Nästan likt att de försökte bestämma vart de skulle sitta kändes det som. Men när vi väl satte oss så såg jag att alla satt lite olika. Dock så hade varken jag eller föräldrar gjort de sällskap ännu.

Först när jag kom in och satte mig mitt emot de tre med benen i kors så såg jag att de kastade ett öga på hur jag satt. Det var rätt roligt att observera det faktiskt. De är inte vana att se mig riktigt så tror jag. Nästan som om de glömt att jag också har en annan kultur hemma. Men fortfarande så ändrade inte någon riktigt sättet de satt. Det var först när pappa kom in och hälsade som jag såg lite ändring. Dock så kan jag inte riktigt förklara varför han gav effekt och inte jag. Efter att han hade hälsat på de och suttit sig bredvid mig med benen i kors så ändrade en av mina vänner sin position till att ha benen i kors likt oss. Jag log lite för mig själv och tror att de anade att det var åt just att han ändrat position. Min mamma kommer då in i rummet och hälsar alla välkomna och bjuder på dryck. Några minuter av vanligt prat gick. Efter ca 10 min så satte sig en andra vän med benen i kors, han vred och ändra position lite diskret för att inte riktigt visa att han var obekväm. Jag ville säga ”du behöver inte sitta så om det är obekvämt” men kände att hela undersökningen gick så bra så lät de sitta så ett tag. Min tredje satt dock kvar precis som vanligt, alltså inte med benen i kors.

Kort därefter så ropar mamma på att jag ska bara in maten. Jag kanske glömde nämna att vi höjer upp maten med ett stort men jätte kort bord. Så vi sitter alltså kvar på golvet samtidigt som vi äter.

Vad som var intressant här var att se reaktionerna när jag hämtade det oproportionerliga bordet.  Jag försökte se efter reaktioner men inte mycket hände där. Det var som en tråkig torsdag i deras ögon, dock så tror jag att det hade lite med att pappa satt där. Vanligtvis är vi väldigt öppna och skämtsamma.

Jag dukar fram maten och tallrikar men inga bestick. Jag hade redan innan middagen sagt till de att vi kommer äta med bröd i och med att det intressanta för mig här var att veta om de skulle testa äta maten med brödet på sitt egna sätt eller om de skulle se till hur jag och mina föräldrar åt brödet.

När allt var framdukat på det runda korta bordet så började vi äta. Jag och mina föräldrar äter maten genom att ta en bit bröd och doppa lite samt använda som en gaffel. Men när jag såg över mina vänner så tittade de lite på varandra och hur de gjorde. Tillslut så börjades deras sätt att äta med brödet liknas vid tacos när man lindar in allt i brödet. De vred sig fortfarande för att sitta bekvämt verkade vara fast beslutna att sitta med benen i kors. I alla fall två av dem. Men för att återgå till hur de åt maten så märkte jag att de sneglade för att se hur jag och mina föräldrar åt. Att vi tog mindre bitar bröd och ”doppade” brödet. Efter det så började en efter en att börja äta med mindre bitar börd istället för att använda hela brödet direkt. Jag kände även här att jag nått ett genombrott som jag kan förklara med socialisation.

Efter maten så hjälpte de mig att duka av, vi satt kvar en stund och drack te sen lämnade vi mina föräldrars hem. Vad gäller samtalsämnen under kvällen så uppmärksammade jag inte något speciellt jag kunde koppla till en kulturändring. Hade faktiskt störst förhoppningar på just den punkten.

Utvärdering

Vad gäller hela mötet är jag väldigt nöjd med resultatet. Jag känner att jag verkligen satte mina vänner i ett annorlunda kulturellt möte och situation att jag någonstans (kanske utan att de själva visste om det) påverkade den socialiseringen som projekterades emot de till den grad att de ändrade sitt sätt att sitta och äta just för den här gången. Ifall min teori och mitt resultat håller så är det självklart bara en temporär ändring i deras beteende. I vilket fall så tror jag inte att min undersökning kommer att påverka de efter att vi lämnade mina föräldrars hem. Tror man kräver en mycket större socialisation under en längre tid för att ett resultat som sträcker sig över en längre tid. Den typen av kulturellt möte träffar de sällan på annars.

Dock vad som hade varit väldigt intressant att undersöka är ifall jag hade bjudit dit de på ytterligare en middag för att se om de direkt sätter sig med benen i kors och äter med en liten brödbit istället för på ”tacosättet”. Hade de gjort det så innebär det att vår socialisation givit de erfarenheter som de använder i specifika sammanhang som tex att äta med mig och min familj. Och där är ju ett resultat i sig.

Man kan också argumentera för att de satt på sättet de gjorde och åt på det sättet de gjorde för att visa respekt och för att säkerställa att man ”gör korrekt”.
Resultatet vart i vilket fall att 2/3 av mitt besök satte sig med benen i kors efter att ha sätt mig och min far sitta så.
3/3 av mitt besök valde att äta precis som mig och mina föräldrar trots att de testat en annan teknik tidigare.

Lärarens kommentarer: Personligt kring hur vår identitet präglas av livsåskådning,kultur. Viktigt då du gär en personbeskrivning att höja nivån på din analys gärna med stöd av ytterligare material som du söker själv

Annonser

3 reaktioner på ”Etik och människans livsvillkor (Uppdrag 1)

  1. Tack för att du delar med dig av dina kloka ord. 🙂 Det är så himla bra när man kan läsa och jämföra sina egna åsikter och tankar kring ämnet. Man har ju inga studiekompisar att diskutera med när man läser på distans så det här är ett väldigt bra substitut.

    Kommer du att lägga upp resterande uppdrag också? Då skulle jag bli jätteglad. 🙂

    Ha en härlig dag!

    Gillad av 1 person

    1. Hejhej!
      Absolut, jag uppdaterar under kvällen 🙂
      Jag fann också att det var till stor hjälp när man fick olika infallsvinklar av ämnet. Det hjälpte mig stort!
      Med vänlig hälsning
      Joe

      Gilla

  2. Hej! Vet att det är väldigt länge sen du la upp denna uppgift, men jag skulle vilja kolla om du har möjlighet att hjälpa mig yttligare med den? Har kris här och frågat så många olika om förklaring och hjälp men alla tycker min lärare är väldigt oklar…

    I så fall om man kan kontakta dig via mejl/Facebook?
    Mvh Daniella

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s