Historia 1b (Uppdrag 1)

5-descubrimientos-que-desmienten-la-historia-1

Fråga:

Fråga 1.

  1. a) Beskriv det amerikanska frihetskriget och den franska revolutionen.
  2. b) Redogör för orsakerna till revolutionerna och vad de leder till.
  3. c) Gör en jämförande analys. Finns det likheter/skillnader? Ge exempel på sådant som lever kvar i nutid pga revolutionerna.

Svar från studerande:

Under tiden för det amerikanska frihetskriget florerade mycket av upplysningens idéer om bland annat mänskliga rättigheter men kriget har dessutom delvis sin utgångspunkt ur det ekonomiska och politiska systemet som då rådda. I och med sjuårskriget som utkämpades både i Europa och Nordamerika mellan Frankrike och engelsmännen så anslöt sig stora delar var kolonialisterna i Nordamerika till Storbritanniens sida mot Fransmännen. Kriget avslutades 1763 med Storbritannien som segrare. Detta var dock mycket kostsamt för både Frankrike och Storbritannien och blir egentligen startskottet för de båda revolutionerna.

Amerikanska frihetskriget

Storbritannien ansåg att amerikanarna efter segern mot Frankrike och sjuårskriget skulle få betala en del av krigspriset och beslöt sig därmed att ändra skatteregler. Man tillsatte en massa tullkostnader och andra regler för att ta in pengar till stadskassan samt för att bevara freden vilket kom att kosta amerikanerna mycket pengar men även begränsade dem. I och med detta växte en rörelse fram för att protestera mot detta. Man ansåg bland annat att man inte skulle behöva betala skatt i och med att man inte var representerad i Londons statsskick samt att denne skulle i sånna fall skulle vara folkvald. Engelsmännen uppfattade det amerikanska missnöjet och ville dämpa det genom att igen ta bort en del av de skatter och tullar som de infört på amerikanarna, dock så lämnade man kvar teskatten, både för att de var en dyr och eftertraktad handelsvara men även för att visa att de fortfarande har den bestämmande makten. Detta resulterade i ”The Boston tea party” incidenten där amerikanare dumpade en stor del av dyrbart telast ifrån en båt i Bostonhamnen för att uttrycka sitt missnöje så spreds sig protesterna kraftigare över Amerika vilket slutligen resulterade i fullt krig mellan amerikanska kolonisterna och Storbritannien. Frankrike som var intresserade av en revange mot Storbritannien anslöt sig till amerikanarnas sida i kriget mot Storbritannien. År 1776 förklarade amerikanska kolonisterna sig fria från Storbritannien med hjälp av Frankrike och drev sin idé om självständighet till mål. Amerikanarna och Storbritannien förklarade USA som självständigt.

Franska revolutionen                                                                   

Franska revolutionen har sina rötter i sjuårskriget och det amerikanska frihetskriget. Frihetskriget var en stor nyhet i Europa och Frankrike där det diskuterades bland alla 3 stånd. ”Minoriteten som slog majoriteten, frihet, rättigheter”. I och med sjuårskrigets förlust som kostat landet extremt stora tillgångar och resurser så såg kungen Ludvig XVI att man behövde skjuta till resurser till stadskassan. I och med att inkomsterna var lägre än utgifterna så beslöt sig kungen för att se över skatterna i landet. Frankrike som då var delat på 3 stånd, adeln, kyrkan och tredje ståndet hade ett skattesystem som befriade kyrkan och adeln ifrån skatter trots att de stod för stora jordegendomar och kapital. Tredje ståndet som dominerades av bönder vara redan under väldigt hårt skattetryck och tvingades nu skatta mer och var trötta på kungens enväldesstyre. Kungen tvingades nu se över ifall adeln och kyrkan kunde skatta för sina enorma inkomster vilket ledde till att generalständerna samlades i och med att adeln och kyrkan ställde sig emot detta. När dessa samlades så lyckades man inte komma överens kring hur omröstningen skulle gå till vilket ledde till delegaterna samlades i en idrottshall och förklarade sig nationalförsamling. Kungen bad emellertid övriga delegater att ansluta sig till församlingen men planerade samtidigt en militärkupp för att slå ner detta vilket ledde till att landets människor strömmade till gatan för att göra motstånd i hela landet. Avslutningsvis kom delegaterna överens om en deklaration om mänskliga rättigheter som avslutade det gamla ståndssamhället samt att kungen förlorade stor del av sin makt. Rösträtten gällde även i och med detta många fler och meriter skulle gå före rikedom.

Amerikanska frihetskrigen

Orsakerna bakom kriget är många där vissa är mer abstrakta än andra. Till de mer konkreta så bakom amerikanska frihetskriget hör de tull skatter som engelsmännen tillsatte för att skjuta till resurser till stadskassan. Utöver detta så ökade man handelsövervakningen som skulle säkerställa att amerikanska bosättare endast handlande med Storbritannien vad gäller både import och export för att gynna de storbritanniska företagen och intressen. Tidigare hade amerikanarna sätt mellan fingrarna i och med att smuggling var enkel till Spanien och Frankrike men nu vart det stopp för detta. Utöver detta begränsades även amerikanska nybyggare vad gällde vart de kunde bygga och vilket land de fick använda. Detta var ovanligt för dessa då de sällan hade några regler att följa ifrån London. Man hade även invändningar emot att man skulle betala skatt utan att få någon som representerade amerikanska intressen i parlamentet i London.

Till de mer abstrakta så fann jag att upplysningsidéerna hade en mycket stor inverkan. Upplysningstankar hade nått via Storbritannien då dessa redan fått starkt fäste. I och med att handelsmän och engelsmän reste till Amerika så förde de dessa tankar med sig som började sprida sig i Amerika.

Idéerna fanns hos de större handelsmännen och jordbruksägarna som önskade ett politiskt system som omfattade och fick inflytande av större grupper till skillnad ifrån det rådande kolonistsamhället där Storbritannien och London som låg hundratals mil bort styrde och ställde. Amerikanarna började helt enkelt ifrågasätta varför man ska gå under engelsmännens styre. Varför ska ”vi” betala högre skatt för ett krig som ”ni” bedrev där ”vi” hjälpte er? Man började utmana Storbritannien.

Utöver detta identifierar jag även att man funnit en amerikansk identitet. Man insåg att man (amerikanarna) inte identifierade sig med Storbritannien eller Frankrike vilket ledde till tankar om självständighet. Trots allt så hade många redan då bott där i flera generationer och man avsåg då att söka denna identitet genom en självständighetsförklaring som tillslut kom den 4 juni 1776 mellan de 13 staterna som bildade USA. Ovan nämnt enade dessutom de 13 delstater till att just bli självständiga och tillsammans slåss mot Storbritannien för sin självständighet trots att man fortfarande vara oense om väldigt mycket. Federalister VS separatister, slaveri VS inge slaveri mm.

I och med att kolonisterna lyckats slå Storbritannien och bygga den nya deklarationen på upplysningsfilosofiernas idéer så vart detta en stor nyhet i Europa och inte minst Frankrike. Detta blossade liv för att få slagkraft för liknande idéer i Europa som också stod för det mesta tankarna under den franska revolutionen.

Franska revolutionen

Revolutionen i Frankrike hade sina rötter som tidigare nämnt i sjuårskriget som resulterade i ett nederlag och ekonomiska besvär för kungen. Men även här fanns upplysningens män som tagit inspiration ifrån självständighetskriget i USA och önskade att driva detta vidare i Frankrike för att avskaffa feodalsamhället. I och med att man lyckats skapa ett statsskick som styrdes utan inflytande av kyrka, kung och adel där folket hade makt och rösträtt så sågs detta som ett föredöme för Frankrikes upplysningsmän. Man önskade frihet, demokrati, rättigheter och jämlikhet! Dock så finner vi även andra faktorer bakom den franska revolutionen, bland annat det ekonomiska och politiska. Det är ingen slump att revolutionen startade i Frankrike.

Vad gäller Frankrikes ekonomiska situation led med stora krigsförlusterna i USA vid sjuårskriget och självstänghetskriget så hade statens stadskassa tagit en enorm smäll och sökte sig desperat för att få in mer inkomster. Det tredje statsskicket som redan vart hårt beskattat beskattades ännu mer vilket människor förargade sig över i och med att adeln och kyrkan som ägde största delen av tillgångar, inkomster och jordbruk var skattebefriade. Utöver detta var bönderna även tvungna att betala avgifter till jordbruksägarna för att bruka jorden (arrendeavgifter). Dock så räckte inte det ökade skattetrycket på bönderna för att fylla statskassan vilket ledde till att kungen vill utkräva skatt ifrån kyrka och adel. I och med att man aviserade för detta protesterade kyrkan och adeln och krävde att generalständerna (riksdagen) skulle samlas för att avgöra frågan. Utöver det så led landets export av stora förluster i och med att England lyckats utveckla sin handel mycket mer vilket lett till att deras exportpriser var mycket lägre vilket missgynnade franska köpmän och bönder ännu mer.

Frankrikes politiska situation var en stor faktor bakom revolutionen.Frankrikes befolkning hade tröttnat på kungen och hans enväldiga styre. Han intresserade sig inte för politiken eller landets svältande medborgare. Nu ville man ha demokrati!

När generalständerna samlats för att avgöra skattefrågan så lyckades man inte komma överens om hur man ska rösta. Tredje ståndet som stod för 95 % av Frankrikes befolkning samt hade dubbelt så många delegater som de övriga fick en röst likt de två övriga vilket då inte givit någon demokratisk lösning på de ekonomiska problemen. Upplysningsidéerna hade inflytande över så många att man lyfte idén om att alla delegater skulle ha en varsin röst vilket nedröstades av kungen. Man kände en brist på jämlikhet som ännu mer ökade motivationen hos upplysningsmännen och idéerna så man belägrade sig därför i en idrottshall och utnämnde sig till nationalförsamling ihop om att kräva dessa rättigheter. Efter det att kungen först gått den egenutnämnda nationalförsamlingen tillmötes så planerar han en statskupp. När trupper närmat sig staden så utbröt ett uppror den 17 juli 1789 bland folket som tillslut ledde till att delegaterna kom överens och avskaffade de gamla privilegierna och införde en deklaration om mänskliga rättigheter.

Slutsats

Man kan finna 3 tydliga faktorer bakom revolutionen som samspelade.

Ekonomiska

Politiska

Upplysningen

Upplysningen hade redan fått fäste i Frankrike då det amerikanska frihetskriget visade på att demokrati, jämställdhet och frihet går att förverkliga. Upplysningsidéerna florerade bland alla 3 stånden och allt fler ville nu sätta stop för kungens enväldiga makt och införa demokrati. Man hade tröttnat på en kung som levde i lyx och inte ägnade sina intressen till det svältande folket. Folkets missnöje med de höjda priserna på varor pga alla de krig samt den höga arbetslösheten pga konkurrensen ifrån Storbritannien och dess industriella revolution fick det tredje ståndet som till största del bestod av bönder att nästan svälta ihjäl. I samband med att adeln och kyrkan var skattebefriade späddes denna ilska på ytterligare. När kyrkan och adeln krävde att riksdagen skulle sammankallas för att hålla odemokratiska val så tippade det hela över. Jag känner att representanterna ifrån det 3e ståndet var fast beslutna att ”upplysa” Frankrike och inte lämna fören detta var en verklighet vilket också skedde. I och med att de belägrade idrottssalen så ökade trycket på kungen, adeln och kyrkan som till stor del inte delade dessa tankar då de försvagade deras makt. Samtidigt inspirerades allt fler medborgare till upplysningens idéer. Statskuppen enade människor ännu mer och banade vägen för revolten som snabbt ökade i storlek. Pressen som resterande delegater nu fick var tillräcklig, upplysningsinfluerade adelsmän bestämde sig nu för att gå upplysningens idéer till mötes.

Hur gick revolutionen vidare?

Då den franska revolutionen utvecklades med upplysningens idéer så oroade sig andra monarkier, adelsmän och präster i Europa för att revolutionens tankar skulle sprida sig till dem (likt den arabiska våren) vilket ledde till att man anföll Frankrike. Österrike som var drottningens hemland anföll Frankrike med hjälp av information ifrån kungaparet som hoppades på att ett franskt nederlag skulle innebära att deras makt vart återställd. Dock förlorade Österrike kriget och kungen vart påkommen och dömd till döden. Allt mer radikala grupper började nu visa sig i revolutionen, Jakobingruppen som slog ned all hot mot revolutionen och dess idéer trots att det kunde gå emot revolutionens idéer självt (anser jag). Robespierre tog uppdraget att leda landet genom revolutionens unga år och avrättade alla som kom att säga något som stod emot revolutionen, även nära medarbetare. Detta kom att kallas för Skräckväldet och tog ca 40 000 liv. I och med att revolutionen grundade sig på frihet och därav yttrandefrihet så har jag svårt att förstå hur man avrättar människor som inte delar sina egna åsikter. Det måste ha satt jakobinklubben och Robespierre i en paradox. Jakobinklubben stod för många fina åsikter där bland mänskliga rättigheter och frihet och tog förgivet att alla människor skulle ställa sig till detta, dock fann man att många fortfarande önskade ha kyrkan som en del av sitt samhälle. Av vilka skäl man önskar att ha exempelvis kyrkan kvar som en del av samhället kan jag anse vara irrelivant i kontext till yttrandefrihet som

Robespierres tid vid makten tog senare slut när främmande makter fördrivits ifrån Frankrike och han avrättades själv 1794. Under de åren så infördes fri skolundervisning och pris på livsmedel sänktes. Man införde också allmän värnplikt som öppnade dörren för en ny ledare i Europa som kom att förändra en del på gott och ont.

Tack vare revolutionens lyckade framgång så kunde nu människor ifrån alla stånd göra karriär i ämbeten och militär och där kan vi hitta Napoleon som snabbt lyckats klättra inom militären till att bli en officier. När Robespierre avrättades så var landet nu ledarlöst och led fortfarande av fattigdom och uppror. Regeringen hade till sitt stöd militären och Napoleon såg en chans att via en kupp ta makten till sig själv, vilket han också gjorde sista året på 1700-talet och blev diktator. Här sker en mycket intressant händelse. Efter 10 års oroligheter och kamp för frihet så återinförs diktatur i landet. Dock så var Napoleon väldigt omtyckt av fransmännen, här finns anledning till att undra varför då boken inte nämner speciellt mycket om Napoleon innan år 1799. Napoleon som själv var för revolutionen var en mycket skicklig officerare. Han var även den första som lät en författning bli godkänd via folkomröstning vilket gillades mycket av folket. Han arbetade mycket väl med propaganda, censur och hemlig polis för att kontrollera sina motståndare. Han lyckades stabilisera ekonomin, bygga ut kommunikationsvägar och förbättra tillståndet för medborgarna. Dessa faktorer i samband med att medborgarna var trötta på all de politiska oroligheterna med revolutionen gillade Napoleon. Han kröntes 1804 bara 30 år gammal till kejsare över Frankrike och byggde vidare på mycket av de revolutionära idéerna. Här brukar man i historien sätta punkt för den Franska revolutionen trots att den konsekvensetiskt sträcker sig märkbart längre.

Vidare resultat av revolutionen blir att Napoleon önskar att utöka det franska territoriet och bilda Europas nya stormakt. Via sin stora arme som var ett resultat av den allmänna värnplikten lyckades Napoleon besegra de flesta av sina motståndare. 1807 kom Napoleon överens med Rysslands tsar Alexander I om att dela Europa på två där varsitt land skulle få en sida att styra över. Napoleon erövrade bland annat Belgien där han införde likhet inför lagen och religionsfrihet men han började mötas av ökat motstånd ifrån andra länder. Storbritannien hade länge varit ett land som Frankrike konkurrerat med vad gäller handelsvägar, kolonier och industri och Napoleon hade för avsikt att en gång för alla överordna sig Storbritannien. Dock gick det inte som förväntat då han förlorade kriget 1805 mot den engelska flottan. Därefter kom han på något som var unikt för hans tid. Världens första ekonomiska sanktion som delvis var påtvingad. Napoleon hotade övriga länder i Europa med krig om de fortsatta att handla med Storbritannien och ville med det isolera landet ekonomiskt vilket skulle försvaga befolkningen. Ryssland däremot följde inte dessa krav vilket resulterade i krig mellan ryssarna och fransmännen. 1812 rullade Napoleon in sina trupper i Ryssland men misslyckades återigen. Ryssarna med den ryska vintern överlistade Napoleon. Napoleon avsattes kort därefter och fick tillbringa sina sista år på en ö utanför Afrikas sydvästra kust. Europa och dess ledare kom nu till att förstå att man bör samlas och enas för att slippa krig som ingen tjänade något på.

Wienkongressen hade som mål att lägga spelreglerna för Europa för att bevara freden efter Napoleons härjande. Man återställde bland annat 1792s gränser och slog vakt om den politiska ordningen. Samtidigt i Frankrike tog den gamla kungamakten tillbaka sin position och det såg ut som om Frankrike skulle tillbaka till tiden före revolutionen. En ide om nationalism växte även fram här…

Gör en jämförande analys. Finns det likheter/skillnader? Ge exempel på sådant som lever kvar i nutid pga revolutionerna.

Ser man till frihetskriget och revolutionen så kan man snabbt finna den röda tråden nämligen upplysningen och dess idéer. Amerikanarna och fransmännen stod inför 2 olika fiender, två olika utgångspunkter men delade samma mål och de utgick ifrån samma tankar.

Ser vi till de två händelserna rent konkret så förstår vi att de båda delar en önskan om att ändra på samhället och de båda önskar att föra samhället åt upplysningsfilosofiernas lära. Dock så stod de inför olika utmaningar, där amerikanarna stod inför stormakten Storbritannien medan Frankrike stod mot en monarki. Jag kommer dela upp min analys i 3 stycken huvudområden för att få en bra spridning på analysens fokusområden. Dessa kommer att vara:

Bakgrund till revolutionen (samhälle, orsaker osv)

Revolutionens idéer

Resultat av revolutionen.

Med hjälp av dessa hoppas jag få en konkret och omfattande bild av frihetskriget och revolutionen och hur de liknar och skiljer sig ifrån varandra.

Bakgrund till frihetskriget och revolutionen.

Tidigare nämnt i mitt uppdrag är att det finns både abstrakta och konkreta orsaker bakom frihetskriget och revolutionen i Frankrike. Dock så kan man se likheter mellan de i de båda samhällena. Majoriteten av de amerikanska kolonisterna avsåg inte till en start bilda ett eget land, trots att en mindre del radikala politiker såg detta som en dröm. Detta kan vi förstå genom att de till en start kampanjade för att de skulle få en röst i politiken. ”No taxation without representation”. Man kan utgå ifrån att många amerikanare ändå identifierade sig eller kunde tänka sig identifiera sig med England. Här kan vi se en tydlig likhet med den franska revolutionen där man identifierade sig med makten med sökte en större tillhörighet och ha något att säga till om. Ser vi till de konkreta händelserna så förstår man att den franska revolutionen egentligen startade när de tre olika riksdagsstånden startade en diskussion kring hur omröstningen skulle gå till för att bestämma hur landets ekonomiska situation skulle lösas. Detta är egentligen fel då denna diskussion avsåg att avgöra hur landet politiska beslut skulle reformeras och makten omfördelas. Makt finns bara i en begränsad form och om någon ska få mer makt så ska någon få mindre, av denna anledning ville kungen inte sammankalla riksdagen eller ge vika för deras idéer. På liknande sätt resonerade Storbritanniens statsapparat och valde att slå ner dessa idéer och förstå då bröt frihetskriget och revolutionen ut i full fart. Det är av den anledningen som ”The Boston tea party” och ”Stormningen av Bastiljen” har blivit rubriker i historieböckerna. Här förlorade man mycket av den gemensamma identiteten till den styrande makten och bildade en gemenskap mot fienden. I Amerikas fall ville Storbritannien fortsätta sitt styrande med skatter och avgifter samt Frankrikes kung som planerade en kupp. Ser vi till självständighetsförklaringen och eden i bollhuset så finner vi hur den ”nya identiteten” kom till och blev historia.

Ser vi till de samhällen som rådde under den tiden så fanns stora likheter att dra mellan de 2 olika ”revolutionerna”. Ser man till majoriteten av befolkningen i samhällena så hade de väldigt lite om något alls att säga till om vad gäller politik, skatter och krig, tydliga ståndssamhällen trots att Amerika var en koloni och Frankrike en egen monarki. I och med att upplysningens tankar blivit allt mer accepterade mellan olika stånd så ”öppnades” samhället mer och mer om hur en statsapparat ska fungera och fick större spridning.

Här ställer jag mig frågan ”Varför fick upplysningsidéerna sitt första genombrott i Amerika och varför gick de vidare till Frankrike? Vilka konkreta anledningar finns bakom detta? 

Svaret på dessa frågor är inte så svåra att greppa om man ser till de olika viktiga händelserna som skedde den tiden. Om vi inledningsvis tittar på vilka människor som befolkade kolonierna i Amerika.

Många av de som lämnade Europa till ”den nya världen” sökte att lämna religiös förföljelse, monarki, förtryck, orättvisa osv och som ville ha eget inflytande över sitt ägande och sitt liv. Redan här ser vi en länk till upplysningens tankar om grundläggande mänskliga rättigheter trots att individen själv inte uppmärksammat detta. Utöver det kan vi även konstatera att en del av de ursprungliga upplysningsfilosoferna inspirerat mäktiga liberala män bakom frihetskriget i Amerika. Thomas Jeffersson, en av författarna bakom självständighetsförklaringen förverkligade i stort sätt John Lockes idéer om naturliga rättigheter. John Locke själv var ifrån Storbritannien och många av hans idéer om mänskliga rättigheter hade redan fått spridning i den tidens Storbritannien. Vänder vi blickarna till Montesquieu, Voltaire och Rousseau så har de starka kopplingar till Frankrike trots att kunde bli motarbetade av kyrka och stat i och med att deras idéer ansågs för radikala och felaktiga. Vi kan alltså dra en koppling mellan de mest omtalade upplysningsfilosoferna och Amerika, Storbritannien och Frankrike.

I och med sjuårskriget och Frankrikes förlust så var man sugen på att slå tillbaks mot Storbritannien vilket man fick chansen till under frihetskriget med Amerika. Efter vinsten togs de franska soldaterna hem igen till Frankrike och tog med sig sina erfarenheter från frihetskriget och blev ännu en informationskälla som människor intresserade sig av. Många av just soldaterna blev också inspirerade av upplysningens idéer av detta, däribland Napoleon själv. Detta kan förklara varför Frankrike tog frihetskrigets inspiration vidare och spridningen tog fäste i just Frankrike. De båda delade samma utgångspunkt, hot och mål trots att deras samhällen på många olika sätt skiljdes åt.

Resultatet av det amerikanska frihetskriget rent konkret var att USA bildades och ståndssamhället byttes ut mot ett klassamhälle. Ser vi till självständighetsförklaringen så innehöll många riktlinjer kring frihet och människans värde, dock så innefattade den inte fortfarande inte alla invånare. Indianer, kvinnor och afroamerikaner som användes för slavarbete hade knappast något att säga till om i samhället utan det på ett så sätt fortfarande ett ståndssamhälle under ytan. Dock så öppnades dörren för att allt fler fick rösträtt och möjlighet att göra karriär och flytta sig mellan de olika klasserna. Här finner vi en parallell till Franska revolutionen. Efter att kungen avrättats och jakobinklubben tagit över så infördes allmän värnplikt där alla och inte bara adeln kunde få de höga posterna och därav röra sig mellan klasserna. Här kan vi även se Napoleon som exempel. Dock så var inte jämlikhet mellan könen något som omslöts av deklaration eller självständighetsförklaring. Upplysningens frihetskrig och revolution hade fortfarande inte löst alla problem vilket är förståeligt ur ett sociologiskt perspektiv då samhällsstrukturer kräver tid för att ändras. Det var trots allt ett väldigt kraftigt patriarkalt samhälle på den tiden. Ser vi till dagens samhälle så kan man på många punkter resonera att en grundläggande punkt som människans lika värde inte är uppfyllt i väst. Är mannen och kvinna jämlika? Hur ser genusbilden ut av kvinnan? Mycket av det vi tar för givet är taget ifrån 1700 och 1800-talets samhällsstruktur som lever kvar än idag om än mycket mildare.

Men tillbaks till ämnet… Det avgörande resultatet ifrån det amerikanska frihetskriget var att ge människor andra sidan Atlanten en inspirationskälla till att det är möjligt att bygga upp ett samhälle på dessa tankar. Här kan vi dra ytterligare paralleller till dagens samhälle där den arabiska våren visade på hur olika samhällen under samma förtryck och delar samma mål tar ifrån varandra. Frankrikes revolution gick fram och tillbaka där Jakobinklubben kunde gå mot deras egna lära och avrätta alla som inte gick i deras linje och då påstod att de istället ”gick emot revolutionen”. Är du inte med oss så är du emot oss vilket tog revolutionen i överstyr och befolkningen höll kvar Robespierre tills att utomstående hot var utplånat och därefter gjorde man sig av med honom också. Människor kände att revolutionen kunde ha tagit en för aggressiv väg och valde därefter att återgå till en diktatur som delade många av revolutionens tankar och själv slagits för dessa. Napoleon själv som kom ifrån en lågadlig familj hade också en fientlig attityd mot de som inte delade hans tankar men accepterades till stor del av folket då han var villig att utveckla och respektera revolutionens mål. Han vilja att utveckla det franska rikets gränser i Europa är dock en faktor som ledde till många krig som slutade med nederlag och Wienkongressen och avtalet som ledde till nästan 100 års fred i Europa. Men även Nationalismen visade sig under Napoleons tid.

Ser vi till likheter så finner vi den franska deklarationen och den amerikanska självständighetsförklaringen som till stor del lever kvar idag och bygger på upplysningens idéer om mänskliga rättigheter, ser vi till FN som leder arbetet och övervakningen av mänskliga rättigheter så finner vi att inspiration är taget direkt ifrån den franska deklarationen och självständighetsförklaringen.

Revolutionerna och samhället idag

FN skriver på sin hemsida gällande ideologisk ursprung för mänskliga rättigheter: ” Diskussionen om mänskliga rättigheter har alltså funnits länge i den filosofiska och religiösa traditionen. Det var dock först under 1700-talet som idéerna blev satta på pränt genom dokument som den amerikanska självständighetsförklaringen och den franska deklarationen om de mänskliga och medborgerliga rättigheterna. Dessa deklarationer uttryckte de rättigheter som ansågs vara grundläggande för medborgare i ett samhälle. De gav upphov till den amerikanska och den franska revolutionen samt de sociala uppror och revolter som uppstod under 1800- och 1900-talen.

Vi ser tydligt hur deklarationen och förklaringen kom att forma den värld vi lever i idag men den kom även såsmåning om att öppna för kvinnans roll i samhället samt att hon skulle få mer plats. Något som man talar om mycket i dagens samhälle, detta grundar sig i människans lika värde vilket vi finner inleda självständighetsförklaringen. Ser vi istället till Napoleon som en ”del” av revolutionen och frihetskrigets efterspel så får vi även se hur de moderna samhälles ideologier växte fram vilket lever än idag. Varför sociala partier kallas för vänsterpartier och moderata för högerpartier är också ett efterspel av revolutionen. Vi fick ett klassamhälle istället för ståndssamhället där penningen kom att ersätta det adliga. Vidare utvecklades det till att alla kom att kunna göra karriär inom exempelvis politiken.

Något som verkligen kommit att forma framtiden som jag inte nämnt så mycket om än är just feminismen och hur man arbeta med kvinnans position i samhället. Det var trots allt kvinnorna och kvinnotåget till Versailles som tillslut resulterade i att kungaparet lades i husarrest. Man var i behov av bröd och säd och annan mat som slottet var rikt på som man tog och delade ut till folket. Kvinnorna visade allt mer att de hade en position i samhället trots att varken revolution eller frihetskrig erkände dessa fri och rättigheter till kvinnorna. Mary Wollstonecraft var en av upplysningsfilosoferna som förde ämnet om kvinnans rättigheter i samhällsdebatten. Hennes bok ”Till kvinnans försvar” går till angrepp mot det patriarkala samhället där kvinnan underordnas mannen. Hon gick i direkt angrepp mot en av upplysnings filosofernas huvudmän nämligen Rousseau som försvarade kvinnans svaga position med att kvinnan och mannen var biologiskt olika samt att den intellektuella förmågan skiljde sig mellan man och kvinna. Många anser Mary som den fösta feministen och bland de första kvinnorna som vågade föra kvinnans talan i det kvinnofientliga samhälle som då rådde. Detta har kommit att utvecklas och feministen lever kvar än idag för att försvara kvinnans rättigheter i samhället. Trots att mycket av patriarkala samhället som rådde under 1700-, 1800 -och delar av 1900 talet inte lever kvar idag så finns många av de strukturer som levde då kvar än idag.

Källkritik:

http://www.historia2.se/historia123/?p=498 – Upplysningen av Joakim Wendell gymnasielärare i Stockholms stad sedan år 2000.

http://www.historia2.se/historia123/?p=527 – De moderna ideologerna av Joakim Wendell-

http://www.historia2.se/historia123/?p=519 – Den franska revolutionen av Joakim Wendell, gymnasielärare i Stockholm stad sedan 2000.

Anser att Joakims webbplats är tillförlitlig i och med att den riktar sig för att hjälpa gymnasieelever med skolverkets kriterier som plattform. Många hemsidor refererar även till denna.

http://www.fn.se/PageFiles/3027/ppt-manus%20MR.pdf

FNs hemsida om mänskliga rättigheter.

http://www.so-rummet.se/content/revolutionernas-tid-del-4-franska-revolutionen-forlopp-och-foljder – Videolektion av David Gejser om franska revolutionen. David Gejser är gymnasielärare.

Webbplatsen drivs av Robert de Vries som är utbildad gymnasielärare inom historia, religionskunskap och samhällskunskap med många års erfarenhet som SO-lärare i Göteborg.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Napoleon_I

Grundläggande information så som ålder, årtal och karriär för Napoleon har tagits här för att få en djupare bild av Napoleon. Informationen bedöms av Wikipedia som tillförlitlig och genomgång av övrig information stämde överrens med bokens innehåll.

Kommentar från lärare:

Det är lite olika perspektiv på dessa revolutioner. I Frankrike sker protesterna bland vanligt folk men sprids av intellektuella i det tredje ståndet. I amerikanska var det snarare den ekonomiska eliten som drev på förändringen. Det går att tillägga att det förutom sociala och politiska orättvisor i Frankrike varit nödår med missväxt en lång tid före revolutionen. I USA var det som sagt den ekonomiska eliten som ogillade den brittiska merkantilistiska politiken. Det handlar om att förändra en redan existerande stat i Frankrikes fall. När det gäller USA bildas en ny stat. I båda länderna är det den övre medelklassen som är drivande – handelsmän advokater etc. Båda revolterna har dock lämnat spår efter sig. Medborgartanken och medborgerliga rättigheter mm.

Fråga:

Fråga 2. Med den franska revolutionen föddes nationalismen. Med den industriella revolutionen föddes också den moderna samhällsdebatten.

  1. a) Beskriv hur detta går till och ge exempel från båda revolutionerna.
  2. b) Den franska revolutionen får flera efterföljare i Europa. Redogör för det och gör en analys.
  3. c) Redogör olika samhällsgrupper och vilka intressen som stod mot varandra. Gör en jämförande analys.

Svar från studerande:

Med den franska revolutionen föddes nationalismen. Med den industriella revolutionen föddes också den moderna samhällsdebatten.

  1. a) Beskriv hur detta går till och ge exempel från båda revolutionerna.
  1. b) Den franska revolutionen får flera efterföljare i Europa. Redogör för det och gör en analys.
  1. c) Redogör olika samhällsgrupper och vilka intressen som stod mot varandra. Gör en jämförande analys.

Industriella revolutionen

I och med att ett samhälle industrialiseras så kommer samhället att ändras utifrån flera olika perspektiv. Det förändras ekonomiskt, socialt och politiskt för att landet ska ha möjligheten till att fortsätta utveckla sig. Missar man att utveckla någon faktor så kommer människorna att påverkas negativt vilket kan resultera i uppror, upplopp och strejk mot makthavande eller rika i landet.

Ser vi till den industriella revolutionens födelse så finner vi att den startade i Storbritannien och precis som de andra revolutionerna vi gått igenom så är det inte en slump att den startade precis där. Storbritannien satt vid den tiden på de förutsättningarna som krävdes för att få fart på en kedjereaktion som senare skulle bli kallad för den industriella revolutionen. Vad är då dessa förutsättningar?

Råvaror

Kapital

Marknad

Arbetskraft

Råvaror behövs för att ha möjlighet att producera något nytt till en marknad som efterfrågar dessa. För att ha möjlighet att producera detta behöver vi en arbetskraft som ser till att arbetet blir gjort och kapital för att betala arbetskraften och investera i nya råvaror. Storbritannien hade kolonier i Indien och andra delar där den hämtade råvaror billigt för att producera till nya varor för att sälja. I och med att man länge varit i Amerika och andra delar i världen som krävde en stark flotta så hade Storbritannien även en välutvecklad sådan som enkelt kunde hämta och lämna varor till andra sidan Atlanten vilket gjorde att marknaden öppnade mer. Parlamentet var även uppbyggt som den maktbärande utskottet tillskillnad ifrån många av Europas övriga länder som fortfarande brottades med monarki och diktatur. Man hade även ett utarbetat banksystem som kunde tillhandahålla lån som var taget ifrån det Italienska konceptet. I slutet på 1700-talet hade britterna alla förutsättningar för en industriell revolution, det ända som saknades nu var initiativet.

Så vad var det som hände i Storbritannien den tiden?

Storbritannien hade länge varit influerade av upplysningens rationella tänk där man ifrågasatte och såg möjligheter i allt vilket ledde till att man började ifrågasätta hur produktionen gick till. Man såg att marknaden var stark men man saknade arbetskraft för att tillgodose den vilket gav upphov till en idé om att utveckla en maskin som skulle ta över människans arbete för att effektivisera produktionen. Man lyckades då ta fram en maskin för att spinna garn och väva tyg med hjälp av vattenkraft vilket ledde till att all produktion flyttades till vattendrag och att ”hemma produktionen” avskaffades. Nu skulle alla arbeta i en fabrik med olika uppgifter för att ännu mer effektivisera produktionen. I sociala banor kan vi även se att samhället här började gå från ett mekaniskt samhälle till ett organiskt (individualiserat samhälle) vilket ger sociala följder. Industrialiseringen fortsatte i allt snabbare takt och jordbruket effektiviserades kraftigt vilket ledde till att allt färre bönder kunde livnära sig på det. Allt fler människor lämnade nu landsbygden och flyttade in mot städerna. Man började bygga järnvägar, bryta ner järn och andra malmer med stenkol och utvecklade ångmaskinen. Alla utvecklingar tillkom för att det fanns ett behov, vilket i sin tur gav ett nytt behov. Ex för att framställa järn behövs stenkol och för att gruvorna inte skulle fyllas med vatten vid utvinning så utvecklade man ångmaskinen som lyckades omvandla kol till rörelseenergi osv. Kedjereaktion som fortsatte bana vägen för utvecklingen.

Men som jag tidigare nämnde så får detta sociala problem. För i och med industrialiseringen så ändrades samhället och med det människornas situation. Till en början så utvecklades inte de sociala och politiska förhållandena till förmån för medborgarna vilket resulterade i ett missnöje. Innan industrialiseringen av Storbritannien startade så bodde 90 % av invånarna på landet och jordbruk i ett grupporienterat samhälle där skyddsnätet var din familj och vänner som hjälpte dig utifall du vart sjuk, skadad eller annat. Då industrialiseringen tågade fram i full fart och effektiviserade de stora jordbruken så förlorade de flesta bönderna sina arbeten och var tvungna att flytta in till städerna för att söka arbete. Detta medförde en stor förändring för de, nu låg ansvaret helt och hållet på individen att gå och arbeta. Om du av någon anledning inte hade möjlighet förlorade man arbetet. Man hade heller inget skyddsnät som familj och vänner som fanns där för dig utifall något hade hänt. I och med att kapitalisterna till stor del var intresserade av avkastning så var arbetsvillkoren och förhållandena extremt hårda. Arbetstimmarna vart mycket längre, boendeförhållandena lägre och med det så sjönk medelåldern i landet drastiskt i och med att människorna utsatte sig för större risker, arbete och dåliga miljöer. I och med att Storbritannien var ett utpräglat upplyst land så hade även olika politiska ideologier börjat växa fram genom att människor ändrat uppfattning till politiken där man nu ansåg att det angick alla och olika ideologier började växa fram.

Liberalismen som tydligt knöt an till upplysningen som strävade efter samma rättigheter och skyldigheter samt motarbetade ståndssamhället. Konservatismen som eftersökte att bevara gamla traditioner och bygga vidare på dessa och använde franska revolutionen som exempel på vad som händer om förändring sker för snabbt. Slutligen socialismen som eftersökte ett samhälle utan klasser. Man startade en diskussion kring hur samhället ska se ut där man pekade på olika problem som skapade ett ojämlikt samhälle. Liberalisterna ansåg att näringslivet inte ska påverkas av statsapparaten vad gäller arbetstider, priser och arbetsförhållanden. Man menade att det störde konkurrensen på marknaden. Socialisterna som förde de egendomslösa åsikt ansåg istället att samhället då skulle byggas på törst för pengar där arbetarna kommer pressas till allt lägre och lägre sociala standard och man var för beroende av kapitalisterna för att överleva. Efterhand så insåg liberalisterna att en fri marknad gav dåliga resultat då företagarna utnyttjade arbetstagarnas svaga ställning. Här började man då diskutera hur man skulle agera för att stärka arbetstagarnas position mot kapitalisterna utan att en revolution, uppror osv ska bryta ut på något sätt.  Man såg på vilka sociala reformer man kunde införa för att bättra situationen och undvika Karl Marx profetia där en revolution skulle brytas ut mellan kapitalisterna och arbetarna. Dessa människor kom att kallas sig för socialdemokrater.

Nationalismen

I och med Wienkongressen så återgick Frankrike igen till en monarki och kungahuset. Men landet skulle inte bli sig likt igen. Landets medborgare hade utvecklat en identitet och en självmedvetenhet. Politisk oro hade under en lång tid vart i fokus i landet och allt fler människor engagerade sig i politiken. Kungen själv försökte själv ta tillbaka makten huset hade förlorat i och med den franska revolutionen men uppror skakade Paris omgående och kungen fick lämna landet, ett bevis på hur landet kommit att bli självmedvetna. Hur ett land var uppbyggt innan nationalismen var helt annorlunda sätt till dagens länder. Som gemensam nämnare hade innan nationalismen som utgjorde ett folk var kyrkan och tro viktigare än vilket språk du talade. Om man var protestant eller katolik var en större faktor än om du var etnisk fransk eller spansk. Dock kom detta att ändras då människor blev utbildade, läskunniga och insatta i politiken och hur den fungerade. I och med upplysningen och revolutionen så hade kungen förlorat en stor del av sin makt och adeln hade inte längre speciella privilegier och man betonade människans lika värde. Detta resulterade också att kyrkans och religionens grepp om människan slappade och diskussioner kring vad som är och gör ett folk startades och debatterades flitigt i tidningar och på möten. Man började fundera på att en nation inte utgörs av en styrande kung så som tidigare varit utan att det är språk, kultur och historia som ska ligga till grund. Man ska känna en samhörighet med varandra samt att ha en gemensam historia som band ihop folket med ett gemensamt språk man kommunicerar med vilket bildar en nation. Tanken var sedan att en nation skulle utgöra en nationalstat. Detta var vid tiden en komplicerad fråga att genomdriva då många av Europas länder eller stater omfattade flera folk med olika språk, kultur och etnicitet som exempelvis Österrike.

Den franska revolutionen får flera efterföljare i Europa. Redogör för det och gör en analys.

Frankrike får en roll i Europa som revolutionens ledare. Vad nytt ifrån Paris?

I och med Napoleons önskan att ta över västra Europa misslyckats så satte det inte stopp för att upplysningsidéerna ifrån den franska revolutionen skulle spridas vidare över Europa. Napoleon själv hade lämnat vissa idéer efter erövringar så som religionsfrihet och människans lika värde men även den franska armen skulle återigen komma att spela en roll som en informationskälla likt vad som hände efter självständighetskriget. I och med att Napoleon inte lämnat mycket tid för olika länders befolkning att själva gå ut i uppror utan istället vara tvungna att kriga och försvara sitt land kan ha vart en faktor till tiden det tog mellan den franska revolutionen och folkets vår. Trots det så fanns det spänningar mellan konservativa monarkier, diktaturer och stånd ökade i samband med att upplysningens idéer blev allt mer spridda kring Europa så var det bara en fråga om tid innan nästa uppror i Europa skulle ske. Detta skedde 1848, folkets vår. I det svagt industriutvecklade konservativa Preussen som bestod av småstater som motsatte sig all demokratiska krafter sprack bubblan. Den franska revolutionens dröm blev för stor och man uppror bröt ut i Ungern, Österrike och Tjeckien bland annat. Trots upproren så var de konservativa krafterna mycket starka och Ryssland såg att vissa intressen riskerades genom att inte agera och beslöt sig därför att tåga in och slå ner upproren. Utöver detta kom nationalismen att spela en viss roll. Upplysta liberaler sökte att upprätta en nationalstat där man hand skyldigheter till och rättigheter från sin nationalstat. Tyskland var ett länderna som reagerade på upproren och planer för en enad tysk nation började verkställas. Trots att de tysktalande områdena som avsågs ingå i en tysk nationalstat var mycket splittrat och låg mellan två andra stormakter så avsåg man att uppnå detta mål. Preussen och Österrike ställde sig negativt mot detta.  Intressant här var att man valde att ändra taktik för att både nå målet men också för att samla stöd bland folket. Konservatisten Bismarck valde här en nationalistisk hållning mot de tyska staterna för att ena de till en militärkupp för att slå ut Preussen och förverkliga Tyskland. 1864-71 via tre krig så lyckades man slå ut Danmark, Frankrike och Österrike och utropa Tyskland. Ser man till de konkreta händelserna så finner man att upplysningen, revolutionen och Napoleon. Upplysningens idéer gillas mycket ute i Europa och via revolutionen i Frankrike så ser man en förebild att utgå efter, dock så är den franska revolutionen turbulent med många krig mot utomstående hot och innbördesproblem. Nar Napoleon lyckas ta makten så måste man sätta det i kontext till att han är en upplyst man. Trots att han försöker utvidga Frankrike så sprider han mycket av dessa idéer vidare till andra länder. Men upplysning ger också start för nationalismen. Människor har börjat finna en gemensam nämnare som knyter de allt starkare samman och man ser nu att nationen och medborgaren delar rättigheter och skyldigheter. Man blir allt mer upplärd i skolan och i samhället att man tillhör en viss nation eller nationalstat och att man ska göra det med stolthet. De tyska staterna hade även tröttnat på den franska krigsmakten som erövrat de tyska staterna och utvecklade en egen identitet, en nation. Tyskland såg folkets vår 1948 och agerade genom nationalismen för att ena de tyska nationerna till att ta vapen mot Danmark, Österrike och Frankrike. Anledningen till att nationalismen stötte på problem bland konservativa var för att det innebar att folket skulle ha inflytande över politiken vilket inte gillades bland de konservativa men såg det ändå som den ända möjligheten till att ena staterna.

Redogör olika samhällsgrupper och vilka intressen som stod mot varandra. Gör en jämförande analys.

Den franska revolutionen kom att ändra på en hel del kring hur det moderna samhället skulle formas. Innan revolutionen fick sitt fulla genombrott så fanns tre samhällsgrupper som var oproportionellt fördelade. Prästen, adeln och det tredje ståndet. Prästerna och adeln stod för mindre än 5 % av landets totala befolkning och hade vissa privilegier som skattefrihet och fördelningen av höga ämbeten kunde endast göras via de. Dock kom detta att avskaffas i och med revolutionen och privilegierna avskaffades. Istället så infördes ett klassamhälle med en växande arbets- och medelklass som även hade möjlighet att göra en karriär inom politiken, dock så krävdes det fortfarande att du var rik för att du skulle anses vara en kandidat. Arbetsklassen kom inledningsvis att påverkas negativt av industrialismen då det inte fanns något som reglera det nya kapitalistsamhälle som höll på att utvecklas. Arbetsklassen som innan dess till stor del arbetat med jordbruk fick lämna sina bondgårdar då de inte längre kunde konkurrera med de effektivare redskapen industrialismen tagit fram och söka sig till fabriker i städerna. I och med att fokus låg på avkastning hos kapitalisterna så la man inget större vikt på arbetstider, löner, arbetsmiljö och boende. Arbetare fick arbeta längre tider och bo i trångare miljöer som ofta saknade avlopp och rent vatten till väldigt låga löner och kapitalisterna såg alltid efter möjligheter till att fortsätta effektivisera sin verksamhet och sänka utgifterna. Klassamhället blev allt tydligare och klyfterna mellan de olika klasserna blev extremt stora. Under samma tid blev människor dock mer utbildade, läskunniga och politisk intresserade. Diskussioner, tidningar och debatter var ständiga kring hur ett samhälle ska styras för att på bästa sätt säkra landet och befolkningen. Resultatet av detta blev olika ideologier som i stort sätt är grunden till vår politik idag. Konservatismen, liberalismen och socialismen där alla 3 ideologier representerade en modell för vad samhället bör värdera som viktigast och hur mycket stat och regering ska få styra och regera över.

Man märker tydligt att alla dessa 3 representerar olika grupper eller klasser i samhället med utgångspunkt att landet kommer bäst klara sig om man fokuserar på dessa områden. I och med att jag tidigare talade om industrialismens sociala påverkan på arbetsklassen så kan man finna liberalismens som drivande för den industrialiseringen som skedde. Men menade att staten och regeringen inte på något sätt skulle manipulera marknaden och låta den på egen hand konkurrera, dock så missade man de sociala problemen detta medförde när de ekonomiska krafterna fritt fick verka. Detta är till stor del grundläggande för liberalismen som står för just frihet. Man avsåg att avskaffa statskyrkan och införa religionsfrihet och ställde sig negativt till religiöst inflytande på något sätt inom politiken. Liberalisterna ställde starkt mot ståndssamhället där olika grupper får privilegier. I och med att den stora delen liberalister utgjordes av medelklassen som vart förtryckta i och med ståndssamhället så är detta förståeligt. Intressant är även hur mycket kunskap, ambition och potential till förändring som finns inom den här gruppen som var med och pressade på industrialismen när den väl fick vara med och påverka på riktigt (medelklassen). Som liberalist så såg man på alla människor som individer med samma ansvar och rättigheter. Yttrandefrihet var något man slog vakt om och man ansåg att människan ska fritt få göra sina beslut. Man pläderade frihet även vad gällde ekonomin där man ville avskaffa skråsystem och tullar för att en fri marknad med konkurrens skulle gälla. Den industriella revolutionen var för liberalisterna en glad nyhet som man stötte tillskillnad ifrån konservatismen.

Konservatismen som till stor del utgjordes av de gamla makthavarna, alltså kyrkan, adeln och kungamakt. Här ställde man sig mot den industriella revolutionen och pekade på hur illa det kan gå när ett samhälle ändras för snabbt med franska revolutionen som exempel. Man såg även att den industriella revolutionen saknade riktning och allt fler levde i under allt sämre förhållanden, gamla traditioner och normer ändrades till det värre med bland annat sexuell lössläppthet. Men vad viktigare var att man ansåg att samhället kommer att ändras till det egoistiska ifall alla via den fria konkurrensen söker sig till lycka och framgång. Här kan vi finna liknande tankar hos socialisterna, dock så resonerade de lite annorlunda. Istället önskade man att samhället skulle ses som något organiskt som ständigt växer och behöver mogna innan det är ”redo”. Man ska därför värna om gamla traditioner och se till att man gradvis inför nya som smälter in med de gamla. Man ska bygga vidare på de tidigare generationernas erfarenheter. Den konservativa hållningen finner man bland de som fortfarande hade kungadömen som regerade över landet. Ser vi till Tysklands Bismarck så ville han helst inte bygga Tyskland på nationalismen i och med att han var konservatist och ansåg inte att medborgare skulle ha för mycket att säga till om vilket ingick i nationalismens ideal där man delar på landet vilket skapar enighet. Man förstår även varför konservatismen attraherade kyrkor, präster, adelsmän och kungar. Kyrkan hade också en stark ställning och koppling till konservatismen som ville bevara det gamla samhället.

Ser vi till de olika stånden eller klassamhällena så har vi ovan radat upp två ideologier som ställer sig bakom två stånd eller klasser. Konservatismen som för adeln, kyrkan och kungens ideologi och liberalismen som förde det tredje ståndets utbildade medborgare samt medelklassens ideologi. Här kom socialisterna och förde arbetsklassens ideologi. I och med att konservatismen och liberalismen är motpoler i många frågor mot varandra så finner man att socialismen tar lite ifrån de båda. Socialismen välkomnade de båda revolutionerna men man menar att kapitalsamhälle inte ska vara slutstationen för landet då detta kommer att skapa stora klyftor mellan klasserna vilket kommer sluta i ett uppror, en ny revolution som ska kallas arbetsklassen revolution. I och med att samhället såg ut som det gjorde på den tiden då väldigt få i arbetsklassen ägde egendom och var strikt beroende av att arbeta i fabrikerna så skulle de aldrig få möjlighet att själv vara fria vilket bygger liberalismens ideal/politik. Man ansåg att liberalisterna endast såg till sina egna intressen. Man höjde även tonen mot de konservativa och ansåg att dessa endast avsåg att återinföra det gamla ståndssamhället där kung, adel och kyrka hade makt och resurser. Man pekade istället på den stora majoriteten medborgare som tillhörde arbetsklassen och menade att landets resurser skulle ägas av alla istället för få. Socialismen såg det som deras uppdrag att organisera arbetskraften i olika fackföreningar för att kunna ha en stark röst mot kapitalisterna och slutligen segra över dessa.

Dock så utvecklades de olika ideologerna där även socialister förstod att man kan bygga ett samhälle på de liberala och sociala idéerna. Man började istället fundera på hur man kunde reformera välfärdssystemet så att individer i samhället på något sätt skulle bli mer jämlikt vilket fick större och större spridning. Sätter man detta i kontrast till de olika partier och det system vi idag har finner man att dessa tankar lyckades och lever kvar än idag. Socialliberalerna som kom att kalla sig för Socialdemokraterna som i vårt fina land just nu sitter i regeringen och talar om det man talade om då, att minska klassklyftorna.

Diskussion:

Som jag tidigare nämnt så finner man tydliga kopplingar mellan de olika ideologierna och de olika stånden/klasserna som samhällets medborgare delade in sig i. Ser vi till just upplysningens roll som har varit den röda tråden genom hela detta uppdrag så finner vi att den haft stor påverkan på just liberalisterna som ställer sig hårdast mot det gamla ståndssamhället och även konservatismen. Socialismen växte fram då man såg att den stora majoriteten människor som tillhörde den lägsta klassen utnyttjades av alla klasser, ideologier och kapitalister. De tvingades flytta ifrån sitt jordbruk till fabriker där de ägde mindre frihet för sig själva och var tvungna att svara på fabrikernas krav som i sin tur stod bakom liberalismen och friheten. Detta såg man som socialist som ett stort fel som skulle komma att slå tillbaka i och med att man utnyttjade deras svaga position och historien har redan lärt oss vad som händer ifall detta inte åtgärdas. 1 maj är en hyllning till just arbetarrörelsen i och med deras kamp för en 8 timmar arbetsdag.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Första_maj

Sidan anses vara tillförlitlig enligt Wikipedia där information om årtal och syfte användes.

http://www.so-rummet.se/content/revolutionernas-tid-del-4-franska-revolutionen-forlopp-och-foljder – Videolektion av David Gejser om franska revolutionen. David Gejser är gymnasielärare.

Webbplatsen drivs av Robert de Vries som är utbildad gymnasielärare inom historia, religionskunskap och samhällskunskap med många års erfarenhet som SO-lärare i Göteborg.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Napoleon_I

Grundläggande information så som ålder, årtal och karriär för Napoleon har tagits här för att få en djupare bild av Napoleon. Informationen bedöms av Wikipedia som tillförlitlig och genomgång av övrig information stämde överrens med bokens innehåll.

http://www.historia2.se/historia123/?p=527 – De moderna ideologerna av Joakim Wendell

http://www.historia2.se/historia123/?p=529 – Nationalismen av Joakim Wendell

http://www.historia2.se/historia123/?p=537 – Den industriella revolutionen av Joakim Wendell. Anser att Joakims webbplats är tillförlitlig i och med att den riktar sig för att hjälpa gymnasieelever med skolverkets kriterier som plattform. Många hemsidor refererar även till denna.

Kommentar från lärare:

Man brukar tala om två typer av nationalism. Dels den som uppstod i samband med franska revolutionen: den bygger på tanken att alla är medborgare och har vissa rättigheter oavsett social och ekonomisk status. Man går från att var en kungs undersåte till att bli medborgare i staten Frankrike. Under Napoleonkrigen växer en annan typa av nationalism fram: den bygger på att alla med samma språk, traditioner etc ska bilda en nation. Detta leder till både splittring och ening i Europa. Stora multikulturella välden som Österrike-Ungern och Osmanska riket får svårt att hålla samman medan länder som Italien och Tyskland enas.

Franska revolutionens idéer sprider sig och kan sägas kulminera med ”folkets vår” 1848.

Industriella revolutionen leder till att nya samhällsklasser uppstår i.o.m urbaniseringen. Detta i sin tur leder till uppkomsten av nya ideologier (liberalism, konservatism, socialism) som säger sig företräda de nya samhällsklassernas intressen. En debatt om rättigheter och individens frihet kontra traditionella värden uppstår. 1800-talet är också tidningarnas århundrade vilket gör att de nya idéerna sprids snabbt. Detta leder också till uppkomsten av nya intresseorganisationer som t.ex fackföreningar.

Slutkommentar på hela uppdraget:

Utförligt, analytiskt, nynaserat. Utmärkt. Fortsätt så.

Annonser

17 reaktioner på ”Historia 1b (Uppdrag 1)

      1. Jag kan ha upp alla uppdrag till helgen om ni vill. Är det något speciellt uppdrag du är inne på just nu som du vill ha upp direkt?
        Med vänlig hälsning,
        Joe

        Gilla

    1. Jag kan ha upp alla uppdrag till helgen om ni vill. Är det något speciellt uppdrag du är inne på just nu som du vill ha upp direkt?
      Med vänlig hälsning,
      Joe

      Gilla

  1. Hej!
    Sorry att jag varit så seg, är på semester nu och blir lite svårt att lägga ner tid. Är tillbaka i Sverige om en vecka men om det är akut så kan vi nog lösa det? 🙂

    Gilla

      1. Hej
        Sorry att det tagit sån tid för mig att svara. Är detta fortfarande aktuellt. Kan lägga upp resterande omgående i sånna fall.. Återkom gärna.
        Med vänlig hälsning,
        Joe

        Gilla

  2. Hej! Jag vet inte riktigt om jag skriver på rätt sida men jag kör en chansning..
    Jo, jag läser just nu Historia 1b på distans via Hermods och håller på med Uppdrag 1. Att döma av frågorna/uppgifterna i uppdragen du lagt upp så verkar dom vara konstruerade på samma sätt som mina, om det i dina stod fanns betygskriterier inne i själva uppdraget? Dvs utvöver dom som gäller för kursen överlag och istället inriktade på uppgifterna i sig. Det är nämligen dessa jag har svårt att tolka, och jag har fortfarande inte fått svar på meddelandet jag skickade till min lärare…
    Förhoppningsvis såg dina uppdrag ut som mina och att du kanske kan hjälpa mig att klara upp detta? Om det nu är så, så skickar jag gärna dessa till dig, antingen här eller någon annanstans, så kan du se hur dom ser ut och om du förklara delarna jag inte förstår lite bättre än läraren jag hade Religion förra året… Hade varit oerhört uppskattat!
    Tack på förhand och grymt jobbat med denna sajt!

    Mvh Monica

    Gilla

    1. Hej Monica.
      Jag kan troligtvis hjälpa dig med det, men bara så att jag förstår det rätt, är det betygskriterierna du behöver hjälp att tyda eller värdera betygskvalitén på dina uppdrag?

      Hälsningar
      Joe

      Gilla

      1. Kanon! Det är att tyda betygskriterierna som jag gärna vill ha hjälp med, främst just dessa..

        På a)-frågor kan man nå F-E, på b)-frågor kan man nå F-C och på c)-frågor kan man få F-A på.

        – För att klara av a)-frågor krävs korta och koncisa svar med tyngdpunkt på att redogöra för grundläggande fakta.

        – För att nå C på b)-frågorna krävs en tydlig förståelse av det grundläggande men även en diskussion, reflektion samt en analys. För betyget C krävs också att du kan söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa källorna samt göra välgrundade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån frågans syfte.

        – För att nå A på c)-frågorna krävs en tydlig förståelse av det grundläggande men även en diskussion, reflektion samt en analys som är välgrundad och nyanserad samt att du drar egna slutsatser och föreslår lösningar med hjälp av olika typer av material, bedömer tillförlitligheten hos olika källor samt visar i ditt arbete ett kritiskt förhållningssätt till fakta, tolkningar och värderingar.

        Det som förvirrar mig är väl mest hur man lägger upp skrivarbeten som kräver t.ex. ”en diskussion, reflektion samt en analys”. och ”drar egna slutsatser och föreslår egna lösningar”? Vad innebär det egentligen? Alltså.. typ hur utformningen på själva uppsatsen ser ut, antar jag är vad jag undrar. För när jag har försökt leta förklaringar på nätet verkar det bara stå om hur rapporter, f.f.a. vetenskapliga sådana, är uppbyggda. Och det är väl inte tänkt att man behöver dela upp sin text på nåt liknande sätt heller, som en del Wikipedia-artiklar, t.ex.? Eller är det nån typ av mall man brukar följa när man skriver såna här uppgifter?

        Att dra slutsatser och ”föreslå egna lösningar”, hur görs detta när det inte framgår något problem att ”lösa”? Alltså när det inte finns någon egentlig frågeställning i uppgiften, eller ett problem där det frågas efter just lösningar? Ska man hitta på nåt själv? Hur gör man isåfall det på bästa sätt för att kunna nå högt betyg?
        Svårt att förklara hur jag menar eftersom jag inte riktigt vet själv..

        I tidigare kurs har det funnits liknande kriterier i uppdragen där jag tyckt att jag uppfyllt tillräckligt för ett A samt hållt mig på en jämn nivå i alla uppgifter under kursen, men ändå fått olika betyg på uppdragen. Alltså har min tolkning av kvalitén på mina arbeten varit annorlunda än min lärares och i.o.m. att man inte får betyg per uppgift längre utan per uppdrag som helhet, så kan jag heller inte ta hjälp av dessa gamla uppgifter för att få nån sorts referensram,
        Går det att förstå någonting alls av vad jag menar, tro? 😀

        /Monica

        Gilla

      2. Hej Monica.
        Vill inleda med att säga att i och med att jag saknar lärarexamen så är jag inte direkt insatt i vad betygskriterierna egentligen menar, men jag kan beskriva hur jag uppfattar de utefter min egna erfarenhet. Sen är det värt att veta att betygskriterierna i flera kurser bygger på samma ”mall” vilket gör att det inte är fullt möjligt att uppnå i varje kurs.

        Inledningsvis så kan jag nämna att bara tolkningen av kriterierna är väldigt svår och lärare har oftast problem med att avgöra vad exempelvis ”nyanserat” ska vara för något. Det är ju trots allt något som styrs av det subjektiva mer än det objektiva (enligt mig).

        Men jag tar dina frågor en åt gången. Jag kommer resonera sätt till Historia kursen.
        Det som förvirrar mig är väl mest hur man lägger upp skrivarbeten som kräver t.ex. ”en diskussion, reflektion samt en analys”. och ”drar egna slutsatser och föreslår egna lösningar”? Vad innebär det egentligen?

        Här tolkar jag det som att man mer eller mindre ska fundera över utfallet som blev samt om det hade kunnat se annorlunda ut, varför, varför inte? Ta Amerikanska frihetskriget som exempel. Varför var det så att upplysningen fick fästa där och inte i Europa trots att själva tankarna föddes i Europa?

        Diskussionen blir att Europa hade starkare monarki och kyrkans roll var mycket mer framträdande vilket ledde till att många som försökte sprida upplysningen kunde bli åtalade (exempelvis). Amerika gav på så sätt en fristad åt dessa tankar trots att man var under Englands styre.

        Man kan exempelvis resonera lite kring hur världen idag hade sätt ut om inte upplysningen fick fäste i USA först utan i exempelvis England. Amerikanska frihetskriget byggde på ”No taxation without representation”. Upplysningens idéer byggde mycket på demokratiska värderingar vilket skulle givit amerikanarna de krävda rättigheterna. Vad hade hänt med frihetskriget som sedan ledde till den franska revolutionen osv osv om amerikanarna från start fick demokratiska rättigheter?

        I övrigt så går det inte alltid att ta slutsateser eller föra fram lösningar utan man kan göra det i den mån det är möjligt. Kursen bygger på att du ska förstå sambandet mellan olika världshändelser inte på lösningar.
        Vad gäller din fråga kring utformningen av ditt uppdrag så har jag aldrig använt mig av någon särskild mall. Utan jag börjar med att besvara frågorna, jag tar sällan hänsyn till om det är kort eller långt utan jag skriver den mängd jag känner att jag behöver för att föra fram mina tankar och mitt resonemang. Därefter så kan jag ta med en analysrubrik och en diskussionsrubrik och det har räckt på långa vägar.

        Precis som du säger så betygsätter lärarna väldigt olika, dock så har det hänt att jag känt att jag fått ett lägre betyg än vad jag förväntat mig och i de fallen har jag mailat läraren och frågat varför då jag känner att jag uppnått betygskriteriernas krav för ett visst betyg. I nästan alla fall har jag fått det betyg jag önskat i Uppdraget därpå trots att jag egentligen inte gjort någon väsentlig skillnad i mitt upplägg eller skrivande.

        Ditt slutbetyg behöver inte alls likna de betyg du får i uppdragen och jag brukar vid varje muntliga examination tala om vilket betyg jag söker så att läraren utformar sina frågor efter det och vet vad jag söker. Har aldrig failat mig 

        Jag vet att det blev ett långt svar så om du fortfarande känner dig vilsen så är det bara att skriva igen så kan jag försöka vara lite mer detaljerad. Men mitt tips till dig är att inte nöta förmycket i själva kriterierna utan försök se det övergripande de vill att du ska kunna.
        Varför blev det som det blev?
        Vad blev konsekvenserna?
        Hur hade det kunnat se ut om omständigheterna vart annorlunda?
        Hälsningar
        Joe

        Gilla

  3. Hej,

    Har snart min muntliga examination i historia 1b. Hur upplevde du muntan? Fick man enbart frågor utifrån uppdragen?

    Mvh/ Malin

    Gilla

  4. Hejsan. Jag avslutade nyss kursen Historia 1b och har tagit del av dina uppdrag som lite guidning på vägen, så tack för det! Skulle du vara intresserad av att även lägga upp mina uppdrag här på sidan? Så kan ju folk få ett bredare perspektiv.

    Gilla

    1. Tjena Jacob. Det glädjer mig att höra att du fick användning av bloggen. Jag är förstås intresserad av att lägga upp fler uppdrag på bloggen då målet är att bredda för att fler ska kunna ta hjälp. Jag kan maila dig så kan vi föra vidare kontakt via den vägen.

      Bästa hälsningar
      // Josef

      Gilla

Lämna ett svar till Joe Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s