Sociologi (Uppdrag 3)

jag_alskar_sociologi_runt_klistermarke-rc1fa0fc5406b4b188fb7ab7b8eada2b4_v9waf_8byvr_1200

Du ska konstruera en enkät som ställer några relevanta frågor rörande klass och livsstil. Be en bekant fylla i enkäten och för att sedan lämna synpunkter till dig kring utformandet. I ditt svar ska du:

Formulera dina egna och din respondents reflektioner kring enkätens utformande både vad gäller tydlighet och vad man skulle kunna tänkas få fram för resultat om enkäten användes i en verklig studie.

När jag konstruerade denna enkät så kände jag att det var smidigast att utgå ifrån teorin och det den har lärt oss. Jag intresserade mig för klass samt förutsättning till en klassresa. Jag ansåg att förutsättningen för att ta reda på en individs klass så är det enklast att gå just via individens livsstil. I och med att teorin lär oss att vi ärver en stor del av vårt kapital ifrån våra föräldrar så förstod jag även att frågor kring individens föräldrar behövdes för att få en bild av individens ärvda habitus. Om individens habitus inte motsvarar individens svar så kan man konstatera att individen har som ambition att genomföra en klassresa. Enkäten kommer också kunna berätta hur ärvd habitus formar individer sätt till fortsatt utbildning och ambition på arbetsmarknad. Jag kommer återkomma till detta mer i detalj längre ned i texten.

När jag kände mig nöjd med mina frågor bad jag 3 vänner/grannar fylla i denna.

De gav mig olika svar kring utformande där de pekade på vad som kunde förbättras. Dock måste jag påpeka att deras kommentarer inte utgick ifrån ett sociologiskt perspektiv vilket gör det lite svårare för mig att binda samman med mina tankar men ska ge det ett försök.

Nyttiga påpekanden var att mina frågor ibland var så vitt skilda ifrån varandra vilket gjorde att de inte såg syftet med hela enkäten och letar istället efter ett mönster i frågorna som kan förklara syftet. De pekade exempelvis på frågan ”spelar du ett musikinstrument” och ansåg att den inte hade ett samband med övriga frågor. Jag bad de bortse ifrån den frågan och gissa sig fram till syftet med enkäten och fick olika svar. Dock så berättade en vän att man såg att det fanns koppling mellan föräldrarnas sysselsättning och den egna individens ambitioner i enkäten.

Dock är jag lite osäker när det kommer till just att finna ett syfte med en enkät och jag undrar hur viktigt det är för någon som ska fylla i en enkät? Uppenbarligen så väger det något då mina vänner ”störde” sig en aning på det och kunde till och med känna att den gränsade mot oseriös. Så jag finner uppenbarligen svårigheter med att koppla kulturella frågor till ekonomiska och sociala på ett omärkvärdigt sätt. De ansåg även att jag kunde förenkla mitt språk ytterligare då de menade att orden ”önskan” och ”ambition” inte är samma sak och tyckte att min enkät var otydlig i vissa frågor gällande vilket av de två jag ville att de skulle ha som ”mindset”. De gav mig ett exempel: ”Jag önskar att bli en astronaut men mina ambitioner är att bli statsvetare.” I och med att jag söker personliga och realistiska svar i min enkät så finns det skäl att förtydliga detta i frågorna.

Vi diskuterade vidare kring de olika svarsalternativen jag angav och det påpekades att de ibland inte passade någon. Exempelvis frågan där jag ställer individen kring önskan om framtida yrken så är svarsalternativen för få för att ge en korrekt bild resultatmässigt.

Nedan följer min enkät med de olika frågorna jag använde mig av samt kort om hur jag tänkte kring varje fråga.

Hur tänkte jag?

Som tidigare nämnt så ville jag koppla frågorna direkt ifrån teorin så jag utgick ifrån bland annat boken som ger exempel på hur olika kapital byggs upp samt hur kapitalet ser ut i praktiken och verkligheten. Jag la även tid på att frågorna skulle vara neutrala för att inte påverka individernas svar.

Fråga 1 samt 2 är rent informativa frågor. Alltså kön och ålder som hjälper oss att kategorisera de olika svaren vi får för att kategorisera samt se ifall det förkommer genusmönster.

Vart studerar du för tillfället?

Fråga 3 ger oss in inblick i individens habitus och kulturella kapital som vi längre ned kommer försöka jämföra med föräldrarnas olika kapital.

Är ditt mål med studierna att fortsätta studera på högre nivå?

Fråga 4 ger oss mer fördjupning i det kulturella kapitalets värld med individens ambitioner till klassresa eller inte. I och med att Bourdieus såg samhället som ett stort rum samt att vi söker oss till de människor i det rummet delar våra värderingar, intressen osv så är detta en viktig fråga att ha med speciellt då mycket av det kulturella kapitalet ärvs direkt ifrån föräldrarna. Vi kan med hjälp av denna fråga tillsammans med en fråga riktade direkt mot till tillfrågades föräldrars kulturella kapital dra en slutsats om en individen söker sig en klassresa eller inte. I och med att Sverige har ett öppet utbildningssystem där alla har möjlighet till akademisk utbildning så ser jag detta som en av de smidigare vägarna att gå för en klassresa ifall så önskas till en ”högre” klass.

Har dina föräldrar studerat på högskola?

Fråga 5 kan vi koppla ihop med fråga 3 och 4 för att se om föräldrarnas kulturella kapital har påverkat individen. Finner vi att föräldrarna exempelvis inte studerat på högskola kan man resonera kring klassresa. Vi kan också förstå beroende på hur de svarar på denna fråga ifall individen söker sig till att behålla kapitalet så som det är och fortsätta på samma spår.

Värderar dina föräldrar en högskoleutbildning?

Fråga 6 valde jag att ha med för att se koppling mellan de som har föräldrar som inte har högskoleutbildning och hur de ställer sig till att deras barn studerar vidare. Utgår jag ifrån mitt egna liv och egna erfarenheter så har mina föräldrar alltid ansett att högskoleutbildning är A och O trots att de själva inte har en. Jag ställer därav frågan ”är uppmaning till högre studier direkt kopplat till föräldrarnas egna kulturella kapital eller är det en klassfråga”? Något som jag tror att denna enkät kan upplysa.

Hur ser er boendesituation ut?

Fråga 7 la grunden för det ekonomiska kapitalet där vi kan följa boendesituation. I och med att boendemarknaden ser ut som den gör med skyhöga priser i stora delar av landet så är en individs boendesituation viktig för det ekonomiska kapitalet. Det berättar självfallet inte allt om kapitalet men ger oss en glimt. Teorin berättar även att möjligheten till att köpa bostad vid behov av flytt till annan ort på grund av arbete eller studier är viktigt för en individs klassresa. Utgår jag ifrån mina egna erfarenheter här i Uppsala så ser jag oftast vid terminsstarter hur studenter tältar i väntan på att få en tillfällig bostad och det är långt ifrån alla som ser tältning i 2-3 veckor som ett alternativ och väljer då att inte studera då brist på hyresrätter råder och pris på borätter stiger.

Vilket av följande intressen anser du att dina föräldrar helst skulle delta i?

Fråga 8 så återgår jag till det kulturella kapitalet för att undersöka kopplingen mellan kulturellt kapital i form av estetiska, utbildning och ekonomiska kapitalet. Teorin berättar för oss mycket ingår i det kulturella kapitalet, bland annat estetiska intressen, sport, mat, dryck, fin eller popkultur. Genom att försöka finna dessa intressen kan vi med mer säkerhet avgöra individens mål genom att finna vilka intressen individen söker sig till i det ”stora rummet”.

Vilken typ av följande arbete skulle du helst trivas med?

Fråga 9 är utformad för att undersöka vilken klass de har som ambition att sträva emot, dock har jag valt olika breda yrkeskategorier för att förtydliga. Svaren här kan vi sedan jämföra med föräldrarnas ekonomiska och kulturella kapital. Här återgår vi till arvs-frågan för att se likheter mellan individens ambitioner och föräldrarnas habitus. Dock så finner jag att med de redan förberedda arbeten jag bett deltagarna kryssa i så finns det utrymme för att vara vaksam här. De arbetena jag gav som alternativ är breda arbeten dock finns risk för att en deltagare i större omfattning väljer att inte kryssa i där i och med att inget passar in på just de. Finns anledning till att ha en ”eget svar” där vilket ger ett tydligare svar men mer arbete då man själv måste värdera svaren och kategorisera de för att passa enkätens helhet.

Har dina föräldrar möjlighet att hjälpa dig till arbete via kontakter?

Fråga 10 berättar för oss vilket socialt kapital de ärver ifrån sina föräldrar. Livserfarenhet säger mig tydligt att kontakter ute i världen är nyckeln till de flesta dörrarna. Man har sätt det hända många gånger då en person med hjälp av olika sociala kapital får hjälp att ta sig fram. Frågan här riktar sig mot individens föräldrars sociala kapital för att få en tydligare bild kring individens habitus.

Vad planerar dina klasskamrater och övriga vänner att göra framöver?

Fråga 11 berättar ambitionerna för det egna sociala kapitalet. Här blir det intressant att se om individens egna sociala kapital (vänner) samt deras kulturella kapital(utbildning) motsvarar individens ärvda sociala och kulturella kapital. Här kan vi tydligt med hjälp av Bourdieus teori om att samhället är som ett stort rum se ifall individen söker sig till individer som delar individens föräldrars habitus i och med att individen själv ärvt de. Söker sig individen istället sig till individer med andra värderingar och intressen finns sannolikhet för att man söker sig till en klassresa.

Spelar du på något musikinstrument?

Fråga 12 berättar mer om hennes egna kulturella kapital.

Som tidigare nämnt så ger dessa frågor oss en översiktsbild över individens habitus, både ärvda och vad den faktiskt själv ”innehar” för tillfället. Genom att man fyller i kön i enkäten så finns möjlighet till att se om man finner genusmönster. Dock var det huvudsakliga syftet med min enkät att undersöka hur mycket av föräldrarnas habitus med fokus på det kulturella arvet påverkar individen till att söka samma kulturella ”portfölj” i form av fortsatta högskolestudier. För att få flera infallsvinklar valde jag att ta med frågor som besvarar det sociala samt det ekonomiska kapitalet vilket ger oss en helhetsbild. I och med att helhetsbilden gäller både individens habitus och dess föräldrars habitus så beskriver undersökningen vilka individer som har lägst benägenhet till att fortsätta studera samt på ett empiriskt sätt förklara varför. Den ger oss även en bild av hur många individer som är intresserade av en klassresa via exempelvis en utbildning samt vilka som tar över den reproducerade klassen vidare. I och med att man kan undersöka olika saker med hjälp av enkäten så är den intressant för många olika användningsområden dock så var det huvudsakliga syftet med den att undersöka vilka förutsättningar som ger bäst möjlighet till klassresa. Här finns det skäl att diskutera validitet där jag känner att enkäten är valid och tar fram svar på de frågor som ställs. Dock så känner jag själv att jag kunde kortat ned undersökningen med ett par frågor och få samma resultat och kan därmed medge att jag ”spårade ut” ifrån det huvudsakliga syftet i och med att jag ville baka in mer frågor och få mer information ur enkäten för att utmana teorin. Vad gäller reliabiliteten så presenterades denna endast för mina vänner och resultaten kan inte användas som underlag för en grupp människor. Beroende på hur stor undersökningen skall vara så är det viktigt att man ser till de svarande och vilka de är. Enkäten kan ge 2 helt olika svar beroende på vilka skolor exempelvis man ger ut den till så det finns anledning att diskutera reliabilitet här.

Skulle undersökningen användas i en högre utsträckning än på mina grannar så skulle den redovisa data som möjligtvis pekar på anledningar till varför individer vill eller inte vill studera på högskolan. I och med att vi i Sverige vill främja högskolestudier så kan resultatet beroende på hur det ser ut användas som underlag för att nå detta. Den berättar även hur klassfördelningen ser ut bland ungdomar i landet samt hur sannolikheten ser ut för fortsatta studier för de olika klasserna.

Ett exempel är en individ som väljer att fortsätta med samma kapital som sina föräldrar i arbetsklassen. Självklart väljer individen själv, dock kan det finnas utrymme med att kommunicera fördelarna och möjligheterna med högskoleutbildning till den gruppen på ett mer konkret vis.

Resultatet visar oss också hur den sociala rörligheten ser ut vilket kan vara en signal för att resurserna inom skolväsendet är otillräckligt då ambitionerna finns där men möjligtvis saknar det stöd som behövs. I och med att enkäten tydligt kommer redovisa att alla inte startar ifrån samma ruta utan en del individer har det enklare då man med hjälp av ekonomiskt kapital kan ta del av läxhjälp medan andra inte riktigt har den möjligheten. Därför så kan enkäten tala för att det finns en grupp individer som vill lyckas med en klassresa men inte har samma möjligheter och där behövs extra resurser läggas in.

Enkäten ger även en bild av boendeform samt om det är en faktor som spelar en stor roll i framtida klassresor.

Dock så finner jag att det även är andra faktorer i samhället som kan innebära motgångar för en individ. Exempel på detta är diskriminering och marginalisering ute i samhället som man tyvärr är vittne till. Min egen erfarenhet säger mig att oavsett mitt symboliska, sociala, kulturella eller ekonomiska kapital inte hindrar människor ute i samhället ifrån lägga värdering i min hår, hudfärg eller min religiösa uppfattning vilket alltmer enligt mig tas i åtanke vid exempelvis arbetssökande osv. En annan nackdel är att jag finner att samhället dömer en individs hela habitus utifrån att se på ett kapital. Jag nämnde i mitt förra uppdrag att min tidigare chef skrivit i en av mina rekommendationer ”kommer ifrån ett problemområde men är själv ingen värsting”. Detta visar på hur en människa kan bortse ifrån stora delar av mitt habitus och fokusera på mitt ekonomiska kapital som kan vara till fördel eller nackdel. (I sig är det inte en kritik emot teorin utan är mot samhället för att visa att på att förutfattade meningar och diskriminering även kan tas i hänsyn vid klassresor.) Jag nämnde tidigare att religiös tillhörighet även faller in där. Själv är jag muslim och man behöver bara ställa sig frågan ”är synen på muslimer densamma idag som den var för 15 år sedan?” för att förstå hur övriga delar av samhället påverkar individens möjligheter till klassresa.

Fråga 2 Integrering (300-1000 ord)
Reflektera kring integration i mångkulturella Sverige och
a) beskriv vilka inslag av de olika integrationsmodellerna du känner igen från det svenska samhället,
b) reflektera kring deras effekter och
c) resonera kring vad samhället kan göra för att undvika kulturkrockar

Svar från studerande: 

I och med de olika kulturerna som ”lever” och utvecklas i Sverige så diskuteras ofta hur integration ska gå till för att samhället ska fungera friktionsfritt. Därav så har vi olika integrationsmodeller. Men precis som mycket annat inom sociologin så kan man inte förklara ett samhälle med endast en modell utan man finner inslag av flera modeller i samhället och det gäller även här.
Man talar bland annat om:

    • Kulturell smältdegel där två olika kulturer möter och anpassar sig till varandra och bildar en ”ny kultur”.
    • Kulturell pluralism där olika kulturer lever sida vid sida med varandra samt att acceptans till den andra kulturen råder med lika status och rättigheter i samhället.
    • Assimilering där ursprungskulturen ska överges för att vikt ligger på att de nyanlända med annan kultur lämnar den kulturen och anpassar sig helt och hållet till det nya.

Som jag nämnde ovan så finner vi lite av varje om man kikar på vårt samhälle. Letar vi efter kulturell smältdegel så kan vi finna att Södertälje är ett område som präglas av flera olika kulturer som lever sida vid sida. I och med att jag surfade nätet för mer information så fann jag detta citat som förklarar en smältdegel på ett fint sätt:
Jag är fascinerad av den stad jag bor i, Södertälje, som rymmer hela världens folk och språk. Det är ju inte så att det är bara är arabiska, turkiska, somaliska och farsi som talas här, på gatan hör man ofta engelska, polska, ryska, franska och spanska och en massa andra språk som jag inte har koll på.”

Citatet beskriver för oss hur människor i området bla bevarar det egna språket och lever sida vid sida genom att anpassa sig till varandra. Läser man på Södertäljes hemsida så beskriver de staden så här Södertälje är en plats där idéer fötts och människor mötts. Staden är en smältdegel för kulturer och traditioner, vilka ligger till grund för dess breda och skiftande kulturutbud.”

Slutligen har vi kulturell pluralism. Vi finner den i relation till exempelvis samer som utgör en nationell minoritet med sitt egna språk och egna kulturen som sida vid sida av den svenska kulturen lever i stort sätt ostört och vice versa. Detta visar exempel på hur olika kulturer i vårt samhälle existerar vid varandra med en acceptans till varandras värderingar, språk och kultur.

Effekterna av dessa tre modeller har som allt annat för och nackdelar. Att försöka granska de kritiskt och objektivt är därför viktigt för att föra ett validibelt argument.

Assimilering ger flera effekter, den samlar samhällsinvånarna till en kultur som alla delar och förstår sig på vilket kan bidra till mindre fördomar och förutfattade meningar. I och med detta så kan man diskutera att minskning av diskriminering och hatbrott blir ett av resultaten. En gemensam kultur kan få flera människor att känna samhörighet och integrationen till den skulle möjligtvis kunna minska segregationen. Dock är inte allt detta givet. Man kan ställa sig frågan ”kan man ändra sin kultur på beställning eller måste det ske självmant?” I varje fall ställs den frågan hos mig. Det känns som att en människas frihet till att välja sina egna värderingar, kläder, mat och levnadssätt begränsas. Man får inte vara som man själv vill vilket känns lite skrämmande. Vi minskar också på mångfalden i landet och de olika tankesätt som hjälper samhället att på fler än 1 sätt utveckla sig vidare. Ibland kan jag känna att begreppet kultur oftast kopplas till något negativt i assimileringsdiskussioner och att man glömmer det nya, spännande med andra kulturer.
Kulturell smältdegel är väldigt intressant att titta på då du har två kulturer som anpassar sig till någonting helt nytt som passar de båda grupperna som kan anses som en Win-Win situation, alltså man tar det bästa av två världar och skapar något helt unikt. För att detta ska vara möjligt så måste båda kulturerna ställa sig positiva till att vrida på sina kulturer lite vilket inte alltid är enkelt då många vill bevara sin kultur och är nöjd med hur den är och bilda ett ”vi och de” perspektiv på kulturerna där in och utgrupperna motsätter sig varandra. Lyckas man dock med det så blir de positiva effekterna att människor förstår varandra på ett bättre sätt och minskar fördomar, segregation, diskriminering och hatbrott. Flera människor kan dessutom integrera och socialisera sig med varandra för att bygga upp värderingar, konst, musik, kläder osv med varandra.

Slutligen kulturell pluralism som vi kan finna hos bland annat samer och svenskar där olika kulturer lever sida vid sida med varandra. Positivt med detta är att kulturerna får leva och utveckla sig på sitt egna sätt utan utomstående krafter vilket det rådande samhället vill bevara. Genom att acceptera varandras kultur såsom de är så bildas mindre konflikter emellan kulturerna detta dock för att man ser mindre av varandras kulturer. Samisk kultur och svensk kultur brukar sällan korsa vägar vilket bildar mindre kulturkrockar men å andra sidan så får vi en verklighet där vi distanserar oss lite samt att vi förlorar det gynnsamma kulturmixar där man både kan lära sig ifrån en kultur och ge något nytt till någon annan. Jag kan föreställa mig att samisk kultur är väldigt intressant med seder, mat och konst som jag mer än jag idag vill ha tillgång till.
http://www.samer.se/2470?template=print_artikel
https://annabrodowinzaina.wordpress.com/2013/02/22/integration-och-den-kulturella-smaltdegeln/
https://jonkoping.sverigedemokraterna.se/kommunpolitik/invandring-och-assimilering/

Kulturkrockar uppstår oftast när man inte förstår varandra eller syftet med en handling. I och med att man inte riktigt förstår varför någon handlat på ett visst sätt så börjar man själv resonera sig fram till ett svar vilket kan resultera i framtida förutfattade meningar. Kulturkrockar handlar oftast om brist av kunskap kring varandras kultur och värderingar. I och med att Sverige lever tillsammans med övriga länder i världen så innebär det att vi konstant kommer få möta människor med andra kulturer och därav är det viktigt att vi lär oss att en annan kultur kan se konstig ut men behöver inte vara det. Detta förstår vi bäst genom att titta på olika kulturer och lära oss av de, det kan också vara intressant att titta på vanliga kulturkrockar som uppstår i vårt samhälle och resonera kring varför de uppstår, ifall det är bristande kunskap eller kommunikation osv för att uppmärksamma att det ligger mycket i det. Samhället bör bäst lösa detta genom att mer öppet diskutera olika kulturer för att bredda synen, detta bör ske inom den sekundära socialisationsprocessen med hjälp av skola, umgänge osv. Bildar vi en större förståelse till olika kulturer så bildar vi förståelse till handlingar vilket minskar risken för att vi missförstår varandra.

Assimilering hör vi oftast i den politiska debatten där man diskuterar att kulturell mångfald i from av exempelvis pluralism och smältdegel kan vara skadligt för samhället. Man menar att viktiga faktorer för ett tryggt och solidariskt samhälle är en gemensam identitet som förutsätter en hög grad av etnisk och kulturell likhet bland befolkningen. Det senaste exemplet är den omdiskuterade artikeln ifrån Björn Söder där kritik riktats emot honom för att kalla vissa grupper för osvenska i och med etnisk och tillhörande kulturell bakgrund. Han har avslagit dessa påståenden i och med att han anser att de är tagna ur sitt sammanhang. Dock så behöver inte assimilering ske på politiskt nivå, utan det kan handla om att individer faktiskt intresserar sig mer för den nya kulturen och väljer att lämna mycket av den gamla.

Kommentar från lärare: 

Du redogör utförligt och nyanserat för vad integrationen är, diskuterar, analyserar, problematiserar, använder teorin, drar slutsatser och tar ställning för vad du anser vara relevant samt du värderar dina och andras attityder.

Du reflekterar även kring hur samhället kan ta itu med kulturkrokarna.

Integration kan gå i vågor ibland går det bra och ibland mindre bra. Det beror på många olika faktorer, bland annat de ekonomiska faktorerna i samhället.

Integration kan ses som en långvarig process. Integration kan också definieras på följande sätt:” Integration är en process och målet i den är att uppnå balans och harmoni mellan olikheter i samhället”. Respekten till den andre som han eller hon är, är ett viktigt incitament. Ett annat incitament är kunskap. Vidskepelser, okunskaper, fördomar och rädslor leder bara till negativa och skadliga resultat. Hela vårt politiska system är byggt på en politisk pluralism, där respekten till olikhet är mycket viktigt.

Du förtjänar ett A.


Fråga: 

Fråga 3 Klassresa (300-500 ord)
Vilka möjligheter har människor egentligen att bryta med sin klass och göra en s.k. klassresa? Resonera och reflektera kring denna fråga och använd dig av relevanta sociologiska termer och diskutera utifrån konkreta exempel.

Svar från studerande: 

The pursuit of happyness
”A struggling salesman takes custody of his son as he’s poised to begin a life-changing professional endeavor.” Verklighetsbaserad film om en klassresa.
De olika kapitalen vi har i vår portfölj enligt Bourdieu identifierar vilka vi är, vad vi gillar och ogillar samt berättar om våra värderingar. Han gav det begreppet habitus som man även kan identifiera med just en identitet. Det första en individ måste uppmärksamma är sitt egna habitus och sedan en vilja att förändra den vilket blir det första steget mot en klassresa. Hur kan det då se ut när en individ uppmärksammar sitt habitus och väljer att ändra på det i verkligheten? ”The american dream” är ett välkänt citat där man alltså vänder sig till människor som söker att göra en klassresa för att attrahera de till just USA. Men hur går det till i egentligen? Jag har identifierat två plattformar som är avgörande för en klassresa, nämligen individens egna kapital samt förutsättningarna i samhället för olika klasser. Om vi inleder med individens egna ”kapitalportfölj” så kan vi via teorin identifiera 4 olika kapital som tillsammans bestämmer individens habitus.

    • Ekonomiskt kapital
    • Kulturellt kapital
    • Socialt kapital
    • Symboliskt kapital

Vår klasstillhörighet har alltså i högsta grad förankring i vilka vi är. Så hur blir vi i sånna fall till de vi idag är och hur hamnar vi i den klassgruppen vi tillhör?
Det handlar i stora drag om arv. Vi ärver mycket av vårt kapital ifrån våra föräldrar. Exempelvis ärver vi det ekonomiska kapitalet direkt ifrån våra förutsättningar både genom arvsrätt men vi ärver även deras ekonomiska förutsättningar som barn. Socialt kapital ärver vi till stor del ifrån våra föräldrar då vi kopplas in i deras sociala nätverk för att enklare klara sig ute på de olika marknaderna. Det kulturella kapitalet lärs vi in i av våra föräldrar i och med den primära socialisationen. Slutligen det symboliska som utrycker sig utefter de tre förenämnda kapitalen via kläder, bilar osv. Detta berättar 2 saker för oss.

    1. Klasser reproducerar sig, alltså klasstillhörigheten går i arv.
    1. Vi föds med olika förutsättningar i och med kapitalportföljen varierar beroende på föräldrar kapital.

I praktiken innebär detta att vissa har bättre förutsättningar för att göra en klassresa än andra då de kan ta del av bättre sociala och ekonomiska förutsättningar exempelvis. Detta kan visa sig på arbetsmarknad eller bomarknad där kontakter och ekonomiskt kapital oftast är avgörande för att positionera sig. Detta försvårar direkt för en klassresa då verkligheten kräver bättre och bättre förutsättningar för att individen ska ta sig fram. Det pågår därför en enorm diskussion om bopriser (och hyrpriser) just nu, i praktiken handlar det inte om att det ”kostar för mycket för en lägenhet” i och med att lägenheterna som är till salu oftast köps också utan det handlar om de med lägre kapital som behöver flytta för exempelvis studier och arbete inte har den möjligheten då deras portfölj inte motsvarar konkurrensens kapital.

Detta för oss in i plattform nr 2, förutsättningar i samhället. Vi hör om detta troligtvis varje dag i olika politiska debatter, det kan handla om ökade klasskillnader eller ett ojämlikt samhälle. Alltså vill man jämna ut olika förutsättningar så att alla oavsett kapital har möjlighet till en ”klassresa”. Exempel på detta är vår utbildningsstruktur i Sverige där skola och utbildning är gratis (till skillnad) ifrån andra länder. Genom att uppmuntra elever från förskola till att fortsätta sin utbildning upp till högskolenivå vill man främja elever till klassresa. Dock så är det oftast det kulturella kapitalet man innehar som avgör dessa val för en individ, i och med att vi ärver stora delar av den ifrån våra föräldrar så finns det risk för att man väljer en annan väg än högskola om individens föräldrar själva inte är högutbildade, vilket man kan följa via statistik. I och med att just utbildning är den enklaste vägen för en klassresa så finns det själ att fokusera på just det och hur utbildningssystemet är uppbyggt. Tyvärr har den blivit allt mer restriktiv vilket påverkar elever som vill ha en 2a chans till utbildning mycket svårare och därav stannar kvar i arbetarklassen exempelvis. Lexrut är ett exempel på en subventionerad läxhjälp för privatpersoner, dock menar kritikerna att det fortfarande är de med bäst ekonomiskt kapital som kan utnyttja det vilket leder till ökade ojämlika förhållanden då utbildning redan bygger på antagningssnitt vilket minskar chanserna för någon som saknar dessa förutsättningar till att inte lyckas, detta i kombination med att kompletteringar är svårare samt att ett kultur som anser att utbildning inte är nödvändig kan enkelt få en individ att välja bort den sociala rörligheten och stanna kvar i sin klass.

Detta är ett exempel på hur det kan se ut i samhället med olika förutsättningar, man kan även se på det hela ur ett genusperspektiv dock så väljer jag att stanna här.

Kommentar från lärare: 

Du redogör för vad klassresan är, diskuterar förutsättningar, villkor och möjligheter som kan göra denna resa genomförbar. Du använder teorin och värderar dina och andras attityder.

Vad det gäller denna resa, om man inte har de nödvändiga förutsättningarna såsom en demokratisk öppenhet och inkluderande, tolerans, erkännande och acceptans, samma möjligheter till utbildning och arbete, att vi konkurrerar på samma villkor, då blir det nästan omöjligt att göra en sådan resa. Man kan möjligen lyckas med att förverkliga de ekonomiska aspekterna, men det kvarstår de sociala och kulturella. Med det vill jag ha sagt att denna resa har olika aspekter.

Diskussionen om klassresan blir konstig när man strävar efter ett mer jämställt och jämlikt samhälle. Med tanke på att demokratins mål är att minimera/ sudda bort de socioekonomiska och kulturella klyftorna.

Man ska alltid ange sina källor och är inte dåligt om man säger några ord om deras tillförlitlighet.

Du förtjänar ett B.


Slutkommentar på hela uppdraget: 

Du har gjort ett utmärkt arbete och förtjänar ett A.

Du redogör utförligt och nyanserat för det grundläggande, diskuterar, analyserar, resonerar och reflekterar kring det grundläggande. Du använder teorin, värderar den, egna och andras attityder samt du drar slutsatserna, argumenterar och ställningstagandet är mer eller mindre förankrat både i teorin och i praktiken.

Annonser

16 reaktioner på ”Sociologi (Uppdrag 3)

    1. Hejhej. Det är Hermods precis som det står i startsidan. Jag föredrar helst att inte nämna vilken lärare jag hade.
      Bästa hälsningar
      Josef S

      Gilla

    1. Hej, tänkte göra det snart. Dock så har just den fördjupningen med en person som jag intervjuar. Vet inte riktigt om hen vill att jag lägger upp den på nätet oavsett om det är anonymt eller inte. Måste höra först.

      Gilla

  1. Hej!

    Mitt namn är Mårten Petersson och jag arbetar för Hermods. Det som publicerats på denna sida är skyddat material varför det strider mot upphovsrätten att publicera det här. Jag ber dig sålunda att ta bort samtliga inlägg rörande Hermods.

    Gilla

    1. Hej Evelina!
      Tyvärr så kommer jag inte publicera den frågan då den är väldigt personlig o något jag helst inte vill ha ute på nätet.. Hoppas ni förstår
      Bästa hälsningar
      Joe

      Gilla

      1. Hej igen.

        Jag kan ärligt säga att jag tog i lite för mycket i mitt fördjupningsarbete, det hela vart 8 A4 sidor vilket var på tok för mycket. Jag kan maila dig det hela om du är intresserad. Men mitt starkaste råd är att inte dra ut på det för mycket.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s