Historia 1b (Uppdrag 2)

5-descubrimientos-que-desmienten-la-historia-1.jpg

Fråga: 

Fråga 1.

a) Beskriv Sveriges utveckling till demokrati och viktiga reformer som leder till allmän och lika rösträtt.

b) Jämför utvecklingen med andra länder i Europa och analysera varför det fanns motstånd mot en demokratisering.

c) På s 265 finns en artikel om kvinnlig rösträtt. Utred och analysera den artikeln. I e-läromedlet finner du den under ”övningar” eller genom att söka på ”kvinnlig rösträtt” i sökrutan.

Svar från studerande: 

Beskriv Sveriges utveckling till demokrati och viktiga reformer som leder till allmän och lika rösträtt.
Under slutet av 1800 hade även Sveriges ”industriella revolution” börjat ta fart och det Svenska folket började ställa om. Olika folkrörelser började växa fram för att forma det ”nya” Sverige. Det blev tydligast i och med att kyrkan och kungens makt i samhället börjat irritera folket då kungen tillsätt präster i varje kommun som kommunfullmäktige vilket gav de fritt spelrum för de kyrkliga idéerna. I det ingick bland annat att kyrkan och prästerna övervakade svenskarnas levnadssätt och religiös trosföreställning. Upplysningen och de olika revolutionerna hade samtidigt satt sina spår i Europa och Sverige var inget undantag där även kungen blev allt mer försiktig vad gäller regerandet av landet. Då svenskarna reagerat kraftigt över det religiösa förtrycket så avskaffades förbudet mot religiösa möten i hemmet vilket banade vägen för de olika frihetsgrupperna som startades. Inledningsvis startades fristående kyrkor så som Baptistförbundet och Frälsningsarmén. Nykterhetslogerna kom därefter som fokuserade på att få svenskar att konsumera mindre alkohol och fokusera på kultur, möten och alternativ till krogen. Men ville förbereda svenskarna för demokratins liv där respekt för olika åsikter och föran av dialog var viktigt.

Folketshus var den tredje mötesplatsen ute i landet. Den kom dock att skilja sig då man sökte att öppna ett forum där man öppet kunde före en politisk dialog oavsett vart man ideologiskt sätt stod. Dock så fanns det en övertygelse som band ihop de tre olika mötesplatserna vilket var lika rättigheter och skyldigheter i samhället oavsett personlig övertygelse vilket banade vägen för den svenska demokratin. I och med att de tre mötesplatserna fick allt fler anhängare så blev diskussionerna allt mer inriktade mot samhällsordningen där man utöver diskussion fick lära sig hur systemet fungerade, hur man skulle tala, komma överens och fatta beslut på ett ordnat sätt med ömsesidig tolerans för varandra.

Hur såg det svenska politiska systemet ut vid den här tiden?

I och med att den gamla ståndsriksdagen redan avskaffats så hade Sverige en ny riksdag där rösträtten var väldigt begränsad.
De flesta män och inga kvinnor saknade rösträtt eftersom penningen var avgörande för rösträtten. De förmögna kunde i stort sätt styra landet i och med att man även fick flera röster ju rikare du var. År 1892 hade Sverige ca 44 kommuner där en rik jordbruksägare eller näringsskridare kunde med sin rikedom kontrollera majoriteten av alla röster vilket gjorde att bara 10 % av Sveriges befolkning representerades av riksdagen 1908. Här kom arbetsrörelsen att spela en viktig roll i den svenska politiken. Arbetsrörelsen hade redan varit aktiv med att binda ihop olika arbetare inom olika branscher till fackförbund för att säkerställa att arbetarna inte skulle utnyttjas på arbetsmarknaden av de mäktiga arbetsgivarna. Ur detta växte Socialdemokraterna fram 1889 vilket var ett politiskt parti som till stor del bestod av arbetsklassen med Hjalmar Branting som partiledare med 2 viktiga dagsaktuella frågor de ville genomdriva. Allmän rösträtt samt 8 timmars arbetsdag. Kort därefter slog sig de liberala ihop sig och bildade sitt egna part 1900 som till stor del bestod av mellanklassen som även ville driva frågan om rösträtt och bildade tillsammans ”vänstern” med Socialdemokraterna. De konservativa uppmärksammade detta och insåg att de själva måste slå ihop sig för att kunna möta detta då de själva ansåg att endast utbildade människor alternativ människor med egendom skulle ha rätt till att rösta. I och med att vänstern gick framåt vid 1900 så insåg statsministern att han måste lägga ett nytt förslag till riksdagen för att ändra på rösträtten. Dock så var inte ett förslag på allmän rösträtt utan han föreslog att alla män som betalade skatt skulle få en röst till den andra kammaren. Vilket då betyder att första kammaren helt skulle representera de rikaste i landet där en person fortfarande kunde äga fler än 1 röst beroende på inkomst. Riksdagen godkände detta förslag 1907 vilket var ett steg mot målet. Kvinnorna hade dock fortfarande inte rösträtt vilket fortfarande var en av vänsterns viktiga frågor.

I och med att dessa krav inte blivit bemötta så startades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt fram främst ur de liberalas parti då de flesta av mellanklassens män redan hade en rösträtt som ställde krav och startade stora insamlingar för att få deras krav bemötta. I och med detta så gick liberalerna starkt framåt i kommande val 1911 som sedan bildade regering. Politiska motsättningar gällande budget skapade frustration mellan partierna där kungen tog ställning med de konservativa kring frågan om försvarsnedskärningen vilket resulterade med att liberalerna avgick som regering. Kungen lät därför de konservativa partiet trots minoritet i riksdagen bilda regering. I och med det första världskriget som pågick samtidigt så exporterade Sverige exportvaror till Tyskland trots att Storbritannien lagt en handelsblockad mot Tyskland vilket irriterade britterna som stoppade exporten till Sverige. Detta ledde till brist på livsmedel i Sverige med stigande priser vilket förargade arbetarna och missväxten 1916 höjde priserna ännu mer vilket var ”pricken över i-et” för arbetarna som 1917 gick ut i stora demonstrationståg. Den konservativa regeringen vart skuldsatt för situationen och förlorade ännu fler mandat det kommande valet samma år. Liberalisterna fick återigen makten tillsammans med Socialdemokraterna som drev igenom förslaget om allmän och lika rösträtt 1918. I och med att den allmänna rösträtten även för kvinnor infördes 1921 myndigförklarades också kvinnorna i Sverige. Den rådande situationen i Europa var även en faktor till att detta förverkligats just då. I och med att Tyskland kapitulerat och tsaren i Ryssland störtats av demokratins anhängare så oroade sig kungen för att möta liknande öde. Sveriges säkerhetspolitiska situation hade också stabiliserats i och med att hoten ifrån öst och väst hade eliminerats.

Jämför utvecklingen med andra länder i Europa och analysera varför det fanns motstånd mot en demokratisering.

Roten till demokratins utveckling finner vi i upplysningens idéer som egentligen funnits sedan antiken men någonstans försvunnit på vägen. Men nu var de tillbaka i och med upplysningen som hade sitt första genombrott i USA då man sökte att bygga ett fritt samhälle på upplysningens principer. Vidare spred sig tankarna via Frankrike och den franska revolutionen. Hand i hand med demokrati kommer även utbildning där den industriella revolutionen hjälpte samhällen att bygga upp sig självt och utbilda samhället där deras rationella tänkande och kunskap förde dem i demokratins riktning.

Sveriges position i mitten av 1800-talet var svagt. Hög arbetslöshet och svält ledde till att allt fler människor emigrerade till Nordamerika för att finna sig ett bättre liv. Ståndsriksdagen hade makt över svensk politik fram till 1866. Upplysningen och liberalismen hade redan nått Sverige och liberalisterna arbetade aktiv under mitten av 1800-talet för att avskaffa ståndsriksdagen. Kungen hade redan börjat uppfatta detta och i och med ”Marsoroligheter” 1848 började dessa krav utspela sig i upplopp i Sverige. Detta var som svar på ”Folkets vår” som börjat ta fart i övriga delar av Europa samma år. Napoleons planer på att erövra västra Europa hade misslyckats men hans erövringar innan Wienkongressen spred upplysningens ord i olika delar av Europa då han var för revolutionens idéer. Detta oroade monarkierna mycket då deras enväldiga makt riskerades i och med att revolutionen sakta närmade sig Europas övriga länder. De konservativa som oftast bestod av rika adelsmän och kyrkor ville bevara makten hos kungen som genom tiden gynnat dem. Kungen i Sverige kom att smaka på upplysningen som direkt resultat av att ha förlorat Finland till Ryssland i och med Napoleons härjning i Europa. Upplysta officerare i Sverige genomförde en statskupp mot kungen 1809 och begränsade kungens makt en aning, dock så hade ett samhälle mot demokrati tagit ett steg mot verklighet. Sverige fick här smaka på en ”light” version av den franska revolutionen. Övriga Europa stod på gränsen till revolution under samma tid. Trots det så fanns det spänningar mellan konservativa monarkier, diktaturer och stånd ökade i samband med att upplysningens idéer blev allt mer spridda kring Europa så var det bara en fråga om tid innan nästa uppror i Europa skulle ske. Detta skedde 1848, folkets vår. I det svagt industriutvecklade konservativa Preussen som bestod av småstater som motsatte sig all demokratiska krafter sprack bubblan. Den franska revolutionens dröm blev för stor och man uppror bröt ut i Ungern, Österrike och Tjeckien bland annat. Trots upproren så var de konservativa krafterna mycket starka och Ryssland såg att vissa intressen riskerades genom att inte agera och beslöt sig därför att tåga in och slå ner upproren. Ryssland hade vid den tiden vart väldigt oberörda av upplysningen men kom snart att få sin egna revolution. Efter upproret 1948 i Frankrike så lyckades man avsätta monarkin i landet och bilda en republik, det kom inte dröja länge innan Sverige skulle få en ny riksdagsförordning. Kungen i Sverige tillsammans med ståndsriksdagen uppmärksammade detta och valde en mer försiktig ton och hade inget val förutom att ge upp ståndsriksdagen för att slippa en revolution på hemmaplan. Dock så avgjordes Sveriges riktning fortfarande mycket på regerande kung och hans ideologiska ställning. Först när Oscar 1 ärvde kronan märkte man att Sverige påtagligt gick mer i upplysningens riktning som bland annat reformerade skolan där barn mellan 7-13 år skulle få lära sig att läsa, skriva, räkna samt fosterlandskärlek vilket började utveckla nationalismen i Sverige. I övriga Europa såg man en nationalist våg svepa. Upplysta liberaler sökte att upprätta en nationalstat där man hand skyldigheter till och rättigheter från sin nationalstat. Människor har börjat finna en gemensam nämnare som knyter de allt starkare samman och man ser nu att nationen och medborgaren delar rättigheter och skyldigheter. Man blir allt mer upplärd i skolan och i samhället att man tillhör en viss nation eller nationalstat och att man ska göra det med stolthet. De tyska staterna under samma tid visade tydliga tecken på detta då de tröttnat på den franska krigsmakten som erövrat de tyska staterna och utvecklade en egen identitet, en nation. Tyskland såg folkets vår 1948 och agerade genom nationalismen för att ena de tyska nationerna till att ta vapen mot Danmark, Österrike och Frankrike. Anledningen till att nationalismen stötte på problem bland konservativa partier och monarkier var för att det innebar att folket skulle ha inflytande över politiken vilket inte gillades bland dem. Tyskland utropades som självständigt 1871, sex år efter att Sverige röstade igenom sin riksdagsförordning där ståndsriksdagen avskaffas 1865.

Demokratiska ekon började spridas i allt högre toner i Europa. Samtidigt började politiska ideologier ta allt större plats i Sverige och övriga Europa där liberalerna arbetade aktivt för att förbättra landets ekonomiska situation. Diskussioner om socialismen ifrån Karl Marx, konservatismen ifrån Edmund Burkes samt Adam Smiths liberala sprider sig allt snabbare genom Europa och blir uppfattat av ett mer välutbildat Europa och Sverige.

När industrialismen slog ner i Sverige så började även den ekonomiska situationen för svenskarna att utveckla sig positivt och kunde efter 1850 börja exportera överskottet ifrån jordbruk till andra länder och på så sätt göra en vinst. Trots att allt fler valde att emigrera ifrån Sverige så fortsatte Sveriges befolkning att öka tack vare industrialiseringen. Dock kom Sverige att ”industrialiseras” under den senare delen av 1890 talet. Storbritannien, USA och Frankrike har stora andelar på marknaden och arbetare här hade redan börjat organisera sig mot de stora kapitalistföretagen för att deras ställning inte skulle komma att utnyttjas. Olika socialistiska arbetspartier hade etablerat sig för att förändra den rådande situation då företagare hade oproportionerlig makt till att regeringen skulle styra industrin. Man avsåg även att införa 8 timmars arbetsdag och allmän rösträtt vilket var deras ”hjärtefrågor”. Konservativa partier hade redan gett upp mycket av sin makt i och med att allt fler människor hade möjlighet till att påverka politiken och oroade sig mycket över denna utveckling. De ansåg att outbildade människor som saknade kapital och egendom inte kunde ta ansvarsfulla beslut, något som de liberala krafterna sedan den franska revolutionen hållit med om. Dock så har man nu börjat ändra sig i de liberala partierna då man förstod att detta gick tvärs emot deras ideologiska uppfattning om alla människors lika värde. I slutet på 1800 talet och början av 1900 talet så tog frågan om allmän rösträtt fart i hela Europa. Allt fler valde att införa en begränsad rösträtt som gällde ”vissa” män där allt fler män fick rösta (pennings baserat) då man inte ville riskera revolter och upplopp i länder. Rösterna för kvinnlig rösträtt hade börjat ta fart trots de på politisk plan fortfarande var förbisedda. Dessa vindar blåste självklart in i det allt mer moderna Sverige där det Socialdemokratiska arbetarpartiet SAP bildades 1889 med samma hjärtefrågor som övriga S-partier i Europa hade, lika rösträtt och 8 timmars arbetsdag och arrangerade demonstrationer och strejker för att uppfylla detta mål. I och med att Liberalerna och Socialdemokraterna sökte att nå lika rösträtt så valde de att gå ihop i frågan. De konservativa slog samtidigt ihop sig och motsatte sig detta likt övriga konservativa partier i Europa och hänvisade till irrationella och oansvariga beslut ifrån outbildade och lågavlönade människor. Man försökte istället bilda en opinion via nationalismen likt Tyskland för att ena nationen. Under tiden de konservativa bildat en minoritetsregering tillsatt av kungen så bröt första världskriget ut vilket kom att ändra hela Europa. Sverige likt övriga Skandinavien förklarade sig neutrala i kriget vilket innebar att de fortfarande kunde exportera varor till krigsdrabbade länder. Ryssland kom också att börja spricka i fogarna då olika grupper avsåg att följa övriga Europas moderna samhälle med upplysningen som plattform. Samtidigt i Sverige så kom den högra minoritetsregeringen att identifiera sig med Tyskland under världskriget och valde att exportera mycket varor till landet. Då detta ledde till importproblem för Sverige så lämnade den konservativa regeringen in sin avskedsansökan och lämnade över makten till liberalerna och socialdemokraterna som fick andrum och möjlighet till att nå allmän rösträtt. Dock så hade de fortfarande inte majoritet i första kammaren när beslutet om allmän rösträtt antogs. Vilka faktorer låg bakom detta?

Då Ryssland besegrats under världskriget hade medborgarna tröttnat på tsaren och hans enväldiga styra och upplopp hade sedan förlusten mot Japan försvagat tsarens ställning. Man intresserade sig för demokrati och modernisering av samhället. Hans förlust i världskriget i kombination med en missväxt blev den sista droppen. I februari 1917 var upplopp, plundring och strejker en faktor och det dröjde inte länge innan tsaren störtades i vad som kom att kallas Februarirevolutionen. Samtidigt splittrades de fyra stora kejsardömen där samhällsmedborgare hade väldigt begränsad talan i politikens värld däribland Ryssland, Österrike-Ungern, Osmanska riket samt Tyskland vilket resulterade i en våg av revolter i länderna där man krävde att diktatorerna skulle avgå där en efter en föll samman och avgick. Det nya Europa började växa fram där individer nu ställer sig helt emot odemokratiska förhållanden då hela samhällen (män, kvinnor, rika, fattiga) offrat sig för landet i krigstider och därmed ska ha samma rättigheter vad gäller rösträtt.

Hemma i Sverige så uppmärksammade högern detta och oroade sig kraftigt för att upplopp likt de i Europa skulle ta fart hemma i Sverige och vart därmed tvungna ändra sin ställning i frågan. Redan hade stora demonstrationer arrangerats i Sverige för allmän och lika rösträtt där tiotusentals tågade. Socialdemokraterna och liberalerna valde här att lägga fram sitt förslag för allmän och lika rösträtt för män och kvinnor och antogs efter en hård debatt i riksdagen och tillämpades första gången 1921. I och med detta behövdes heller inte 2 kammare i riksdagen och den reducerades till en kammare. 1918 infördes kvinnlig rösträtt i Storbritannien, Norge 1913, Danmark och Island 1915 samt Tyskland 1918.

Analys
Man finner att det finns många olika tydliga faktorer som bidrar till att det demokratiska samhället växer fram. Första världskriget spelade en roll som brevbärare och delade ut ett meddelande till de olika rikena i Europa. Dock så hade meddelandet funnits sedan antiken för att bli bortglömt och sedan återupptäckt. Upplysningens idéer visar sig spela en extremt viktig roll även utanför den franska revolutionens ramar. Genom nationalism band olika stater sig samman för sedan genom industrialismen bygga upp samhället och bilda olika ideologier. Människor började organisera sig och olika partier började växa fram för att föra sin talan kring hur samhället bör styras. Samtidigt fortsatta revolutionens vågor sprida sig över Europa och allt fler monarkier oroade sig över utvecklingen. Valde man att inte följa med i upplysningens fotspår så blev man avsatt via demonstrationer och upplopp. Tydligast visade detta sig efter Wienkongressen då Napoleon vart avsatt och kungafamiljen försökte åter knyta sig all makt. Det krävde inte mer än ett dygn innan kungen vart tvungen att fly landet och man införde en republik i landet kort efter. Detta ekade förstås i hela Europa då det visade monarkier och medborgare att makten ligger hos folket vilket ytterligare spädde på önskan om demokrati. Folkets vår där upplopp spred sig i olika delar av Europa satte sitt spår även i Sverige och kom att kallas för ”marsoroligheterna”. Resultet blev att man avskaffade ståndsriksdagen och införde 2 kammarsystemet. Detta kom dock också att anses odemokratiskt. Politiska partier och ideologier började växa sig allt starkare under slutet av 1800-talet och både liberalisterna och socialdemokraterna avsåg nu att införa allmän och lika rösträtt. Konservativa partier hänvisade fortfarande till att outbildade och egendomslösa inte kunde ta ansvarsfulla beslut men fick sakta men säkert backa då man såg att utvecklingen i övriga Europa tog en demokratisk riktning. När man slutligen fann att alla de stora kejsardömen som styrt via diktatur störtats via världskriget och demokratiska reformer antogs så valde man tillslut att införa allmän och lika rösträtt för att undvika en revolution likt de som tog plats i Ryssland och Tyskland vid tillfället.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kvinnlig_rösträtt

http://sv.wikipedia.org/wiki/Marsoroligheterna
Sidan anses vara tillförlitlig enligt Wikipedia där information om årtal och syfte användes.
http://www.historia2.se/historia123/?p=698 – Liberalism mot konservatism av Joakim Wendell
http://www.historia2.se/historia123/?p=696 – Politisk & Ekonomisk utveckling 1809-1866 av Joakim Wendell
Anser att Joakims webbplats är tillförlitlig i och med att den riktar sig för att hjälpa gymnasieelever med skolverkets kriterier som plattform. Många hemsidor refererar även till denna.

På s 265 finns en artikel om kvinnlig rösträtt. Utred och analysera den artikeln.

Man får snabbt och tydligt en känsla av att insändaren tillhör den konservativa högern i det svenska samhället den tiden där han försöker bemöta de nya upplysta idealspartierna och frågorna. I och med hans fösta argument som talar för kvinnans rösträtt får man dock känslan av att han har liberala tankar då hans första argument går ihop med ideologin om ”lika värde.”

Argumentet lyder:

Etiskt och logiskt måste kravet på kvinnornas rösträtt anses såtillvida grundat som en människosjäls värde kan vara lika stort, vare sig det kroppsliga höljet är manligt eller kvinnligt.

Han belyser själen och menar att oavsett kön (hölje) denna själ inhyser sig i så skall den ha samma värde och därav lika rättigheter där allmän rösträtt tar sin grund. Han argumenterar vidare med kvinnans allt mer växande roll inom näringslivet. I och med att kvinnorna spelar en allt större roll på arbetsmarknaden så måste de ha en röst för att ha möjlighet att spela på lika villkor som männen. För att inte bli missgynnade då resolutioner kan komma att föras i riksdagen där endast män kan kvittera ut en vinst/fördel. Här talar han alltså om jämlikhet och menar att kvinnans röst i kammaren är viktig för att skapa ett jämlikt samhälle där både männen och kvinnorna tas i akt när viktiga beslut ska tas för att inte något kön ska missgynnas.

Hans tredje och sista argument för kvinnans rösträtt grundar sig i en genusbild där han menar att kvinnan naturliga ömhet för de svaga och lidande borde kunna väntas bära goda frukter i den sociala och rättsliga lagstiftningen. Han kommer senare i sin artikel att använda sig av genusbaserade argument mot att kvinnan ska ha en röst i det politiska. Dock så menar han här att kvinnan föds med vissa kvalitéer där ömhet för de svaga och lidande är några av dessa som kan komma att gynna politiken genom att ge den en balans i det sociala och rättsliga.

Utöver dessa nämner han inte så mycket som talar för att kvinnan ska få en röst i det allt mer politiska Sverige. Hans 3 argument grundar sig mycket i upplysningen och liberalernas senare politiska ”manifest” där människors lika värde och jämlikhet är slagord. Han talar även om att kvinnan bidrar till en balans inom politiken, dock begränsar han dessa till det sociala och rättsliga. Det finns anledning till att ställa oss varför? Är detta ännu en genusbild debattören har av kvinnan där han menar att hon har ett större hjärta än männen för de som har det mindre bra?

Jag finner det även intressant att hans första argument som talar för kvinnans rösträtt senare kom att bli en av de mänskliga rättigheterna inom FN. Han avslutar därmed sina argument för kvinnans rösträtt och ger sig därefter på att lista anledningarna mot.

Man kan förstå via debattörens tre pro argument att kvinnans roll i samhället ändrats och att diskussionen handlar om man helt ska öppna dörren eller inte för kvinnor i samhället. Samtidigt som debattören hintar om att kvinnor börjar ta mer och mer plats i näringslivet så önskar han att den fortfarande är begränsad samt att de helt tar avstånd ifrån politiken. Vid den här tiden så argumenterade många konservativa om att kvinnor saknade förmågan att ta ansvarsfulla och rationella beslut och det var inte allt för länge sedan de liberala höll med vilket kan vara en faktor till att denna övertygan bland fortfarande hängde starkt bland högerpartierna som redan förlorat mycket makt i kammarna.

Hans första argument mot rösträtten ger han via att ge kvinnorna i samhället en speciell position/roll. Han menar att kvinnans roll i samhället i huvudsak är att föda och säkerställa nästa generations medborgare och att prioritering borde ligga på det istället för att blanda in sig i politiken. Vidare förklarar han i sin text hur inblandning i politiken kan komma att även missgynna den tillgivna rollen. Han menar att alla politiskt inriktade kvinnorna endast kommer att föra frågor vad gäller deras arbetsområden och därav så kommer mödrarna hemma som inte tar ställning i politiken bli bortglömda. Här finns anledning att betona att han antar detta och saknar egentlig fakta och grund för det. Man kan dock koppla hans åsikt inom detta till det patriarkala samhället som styrde Sverige under 1800 talets början där han eftersöker att rangordna olika grupper i samhället. Punkt 6 som inte finns med i boken utan på nätet går han åter igen och argumenterar med kvinnans psyke som grund. Dock så förstod jag inte riktigt vad han menade med den texten så jag hoppar vidare till punkt 7.

Kvinnornas impulsivitet och benägenhet att följa med strömmen. Här går han tydligt mot kvinnans rösträtt och framhäver ännu tydligare att kvinnans irrationella tänk kan bidra till oansvariga beslut. Han menar att kvinnor följer vinden, eller vänder kappan åt vinden som det i moderna samhället kallas. I och med detta kan man inte tillförlita en kvinna med ett röstansvar då det inte är deras egna talan som röstas på utan den rådande trenden. Han använder även modet för att bevisa sin poäng där han förklarar att likt hur modet ändras och därav kvinnans klädsel så kommer deras politiska beslut ändras beroende på ”modet”. Detta var en mycket åsikt bland konservativa politiker. Han går sedan vidare till att ta ett av pro argumenten nämligen kvinnans naturliga karaktär och använda det i en negativ kontext. Han menar att kvinnans känslighet kommer att påverka politiken särskilt i de mer känsliga och djupa frågor där det kan handla om fred eller krig. Kvinnan kommer då inte kunna ta ett neutralt ansvarsfullt beslut för Sverige då exempelvis hennes man eller vänner kommer gå ut i krig och det ända resultatet då blir att alla kvinnor röstar för fred vilket kan komma att förödmjuka Sverige inför sina fiender. Jag anser att det finns skäl att resonera kring

Han citerar sedan en författare som skriver på kvinnorättsrörelsen som menar att varken ofria länder som Finland eller de mäktigaste länderna som är tryggade ifrån invasion så som USA och Storbritannien samt kulturnationer som Frankrike och Tyskland har alla vägrat att vara först ut med detta ”försök”. Debattören försöker här visa hur kvinnans situation i Sverige är precis likadan som övriga Europa, nästan så att han antyder att hon inte har det dåligt här. Med samma argument försöker han även uppmärksamma att övriga länder oavsett hur framgångsrika de varit i sin egna nationalism (Tyskland) eller hur framgångsrike de varit i industrin (USA, Storbritannien) eller om de helt saknar frihet så finnar man inte ett land i hela det politiska eller industriella spektrum som avser att se sig själva som ett försöksland till att införa rösträtt för kvinnor. Helt enkelt så vill man påvisa att oavsett status och ideologi alla länder som dåvarande fanns så ville/vågade ingen införa detta utan att ha något exempelland att utgå ifrån då man själv vägrar vara ett. Alltså att det finns påtagliga risker med att införa kvinnlig rösträtt.

Under tiden så växte kvinnorörelserna så att det knakade i Europa men många av de konservativa hade fortfarande mycket att säga till om i politiken vilket hindrade kvinnans rösträtt. Världskriget var på gränsen att braka ihop och fyra olika kejsare regerade över stora delar av Europa. Först efter världskrigets slut skulle dessa blivit tvungna att avgå då det egna folket krävde demokratiska rättigheter via upplopp. Han hade fortfarande inte bevittnat detta i hans skrivande stund vilket är en faktor till hans argument. Han avrundar sedan sin debattartikel genom att bilda en opinion med hjälp av nationalism. Han ställer sina läsare om Sverige är i mindre fara än de andra kulturländerna? Älskar vi Sverige mindre än vad kulturländernas befolkning älskar deras? Han använder sig av ett argument med hjälp av den tidens historia där Napoleonkrigen gav upphov till nationalismen som binder ihop människor med samma språk, traditioner osv. Via detta så försöker han att ena läsarna och övertyga dem att nationen Sverige går före kön och rättvisa.

Slutsats

Av att döma så är denna artikel av en konservativ person, troligtvis en ifrån andel av olika faktorer. Religiösa islag är det fattigt med i denna debattartikel vilket får mig att utesluta att detta skulle vara ur en kyrklig synvinkel. Det handlar dessutom mycket om politik och vem som ska ha rätten till att utöva politiken. Tydliga inslag av en önskan av ett patriarkalt samhälle där han positionerar de olika könen med hjälp av uppgifter vi är tillgivna, exempelvis att kvinnans huvudsakliga uppgift är att föda barn och att politik kan komma att hindra dem eller påverka detta. Ett annat mycket tydligt patriarkalt argument är där han menar att endast arbetande kvinnor kommer intressera sig för politiken vilket kan resultera i att mödrarna som bär denna nation framåt blir bortglömda. Intressant är när man lägger det argumentet i sin kontext till vad det annars hade inneburit om han hade fått bestämma. Han menar egentligen att männen är fullt kapabla till att stifta lagar och regler som gäller kvinnor, och att kvinnors rösträtt faktiskt kommer att påverka dem negativt i och med det.

Man märker dessutom att han använder sig av typiskt nationalistiska argument för att övertyga läsaren. Under den här perioden när nationalismen började nå sin topp i Europa så var det nog ett naturligt drag av debattören. Flertalet gånger argumenterar han för nationen Sverige och dess värde och heder mot övriga Europa samt påpekar att Sverige förtjänar minst samma värdighet som övriga nationer och menar att kvinnlig rösträtt kan komma att påverka allt detta. Intressant är att reflektera kring hur världen ser ut idag där många länder istället tävlar om att vara i framkant när det kommer till jämlikhet mellan könen. I dagens Sverige så har debatten vänt om helt och hållet sedan detta där man reglerar lagar och regler för att uppmuntra män att ta mer uppehåll ifrån arbete och liknande för att vara hemma med sina barn och ta hand om hushållet samt debatterar kring hur man kan få kvinnor till att inneha högre positioner på arbetsmarknaden och politiken. Man debatterar även mycket kring skolutformning och kurslitteratur där jag senast under den förgångna helgen följde en debatt där man anser att historieböckerna innehåller för få kvinnliga namn. Dock så är även Sverige på väg framåt vad gäller mycket annat. Troligtvis så kommer Sverige få sin första kvinnliga statsminister inom de kommande 8 åren.

Förövrigt så anser jag att det kan vara av värde att jämföra historian med hur dagens samhälle och i synnerhet Sverige ser ut. Debattören talar mycket om positioner och roller i samhället. Något som tyvärr finns kvar i dag dock inte på samma primitiva nivå som det var på början av 1900-talet. Feminismen som bygger till stor del på Mary Wollstonecrafts tankar ifrån slutet av 1700-talet driver på allt hårdare och kommer troligtvis ta plats i vår riksdag ”Feministiska initiativ. Mycket av dagens strukturer sitter tydligt kvar.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Nya_Dagligt_Allehanda
Sidan anses vara tillförlitlig enligt Wikipedia där information om årtal och syfte användes.

http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns-allmana-forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna-/
FNs hemsida om mänskliga rättigheter

Kommentar från lärare: 

Vägen fram till allmän och lika rösträtt i kan sägas starta med tvåkammarriksdagen införande på 1860-talet. Därpå följer en rad händelse som utmynnar i demokratins genombrott. Tullstriden ökar det politiska intresset, politiska partier och fackföreningar bildas, värnplikten införs vilket leder till slagordet ”en man, ett gevär, en röst”, Högerns rösträttsreform 1905, storstrejken 1909, socialt reformarbete som stoppas av Borggårdskrisen 1914, Första världskrigets gulaschbaroner och hungerkravaller som skrämmer första kammaren att godkänna ett förslag om allmän och lika rösträtt.

I Europa försöker t.ex Tyskland konservativa regering ta udden av kraven på demokrati genom att införa sociala reformer. I Ryssland möts kraven på demokrati med skärpt diktatur och övervakning av medborgarna. Det finns ett utbrett motstånd hos de konservativa som menar att demokrati skulle urholka de traditionella värdena.

Artikeln speglar den då rådande kvinnosynen – argumenten emot kvinnlig rösträtt dominerar.


Slutkommentar på hela uppdraget: 

Utförligt, genomtänkt och med nyanserade/komplexa analyser och slutsatser. Bra att du ”försvarar” dina källor. Bra jobbat!

4 reaktioner på ”Historia 1b (Uppdrag 2)

  1. Grymt bra jobbar Joe!
    Man får en inblick hur man ska arbeta utifrån hur du har gjort.
    Med tanke på det enorma uppsatsen du har skrivit, hur var det på det muntliga delen? Vad fick du gå igenom för frågor? Jag har ska börja med historia nu i februari och det är första gången jag kommer att ha det via webben.
    Tacksam för svar.
    God fortsättning.

    Gilla

    1. Hej
      Tack! Det glädjer mig att du känner att du fått hjälp härifrån, det är ju målet!

      Ang den muntliga delen så är sker det som du säkert känner till via webcam med din lärare. Och tänket är väl att du redogör för hur du har resonerat i dina uppdrag. Du kommer nog också få frågor utanför uppdragen där du får möjlighet att resonera. Brukar ta ca 20 minuter och resultatet kommer kort därefter.

      Kommer nog go jättebra. Jag brukade alltid läsa igenom mina uppdrag innan jag hade mina prövningar, utöver det förberedde jag mig inte så mycket, det mesta sitter i och med att man skriver en hel del.

      All lycka till!
      // Joe

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s