Filosofi (Uppdrag 3)

grubleren

Fråga: 

1. Livets mening – nutida filosofi – filosofins roll i världen

Ekosofin som grundades av Arne Naess utgår från att allt levande har något gemensamt. Skapar denna utgångspunkt mening i våra liv på ett djupare sätt än om vi betraktar oss människor som unika varelser som står över naturen och har rätt att använda den som vi vill? Välj det svar du själv vill på denna fråga och argumentera för ditt svar enligt den modell hur en argumentation bör vara uppbyggd om du lärt dig tidigare under kursen! (E-nivå)

Frågan är då om allt levande är helt jämlikt och har samma värde och om allt levande, från encelliga djur till människor skall behandlas lika. Vilken innebörd får begreppet värde om vi menar att allt levande har samma värde? Kan detta vägleda oss i våra etiska val i vår vardag – hur vi skall agera mot naturen och vårt jordklot? På vilket sätt då? Är det fortfarande ett meningsfullt begrepp då? Varför? Varför inte?(D-C-nivå)

Kan filosofi i allmänhet och ekosofi i synnerhet bidra till att förändra världen, göra den till ett bättre ställe att leva på – hjälpa till att förbättra miljön, göra världen mer human och demokratisk, göra mänskligheten mer medveten om vars och ens personliga ansvar? Varför? Varför inte? Vad kan filosofins uppgift vara i dag och i framtiden? En spännande personlig hobby bara eller något som kan spela en avgörande roll i att skapa en djupare mening åt ens eget liv i ”den lilla världen” och att göra ”den stora världen” på längre sikt mer human och fredlig? Varför? Varför inte? Motivera ditt svar! (B-A-nivå)

Svar från studerande: 

Tes: Vi har inte rätt att använda naturen som vi vill.
Argument: Vi betraktar oss människor som unika varelser som står över naturen.

Människan har vare sig man vill inse det eller inte en särställning inom naturen. Vårt förnuft gör det möjligt för oss utvecklas eller utveckla i sådan stor utsträckning att vi under en så kort tid hunnit med att utforska så mycket (men ändå så lite). Men med en särställning kommer också en viss arrogans. Mänskligheten är arrogant! Varför?

Vår särställning i naturen förvränger den bild vi idag ser framför oss. Vi ser en falsk bild på vår omgivning, dvs om vi väljer att se överhuvudtaget. Det känns som om att vår arrogans och vårt högmod gentemot naturen fått oss att tro att vi inte är beroende av den. För hur mycket teknik vi än utvecklar och hur breda våra filosofiska tankar än blir så kan man enkelt resonera sig fram till oavsett livsåskådning (ateist/religiös) att vi är i behov av naturen. Därav är vi också en del av den. Enligt Darwins lära så delar vi alla ett och samma ursprung som utvecklats till vad vi idag med vårt ekosystem som ram. Det finns en anledning till varför vi inte finns på Mars. Personligen så anser jag att vi är en del av det systemet vi idag lever i men med särställning. Vår arrogans har utvecklat en form av respektlöshet mot andra levande varelser omkring oss. Vår arrogans har förvrängt våra tankar till att tro att jorden tillhör oss och inte vice versa.

Det vi gör idag, att vi skiljer på natur och människa skapar en distans emellan oss. Vi förlorar gnistan i våra hjärtan som identifierar oss med naturen och naturens invånare. När vi särskiljer oss ifrån naturen till den nivån att vi uppfattar oss själva som skapare som har auktoriteten att bestämma vad som lever och vad som dör så har vi längesedan tagit ett för långt steg. Vi måste tillbaka dit vi en gång var, då man inte ansåg att naturen och dess invånare endast var ett medel utan istället medborgare med syfte. För vi kommer aldrig klara oss utan naturen och djuren men de har visat sig kunna klara sig utan oss tidigare, så vad ger oss befogenhet att överträda gränser? Genom att vi tar några steg tillbaks i vår syn på natur så kommer vi finna trygghet. Varför? Genom att identifiera oss med naturen och djuren som levande varelser så skapar vi en plats tillsammans med allt levande omkring som blir vårt hem. Det ger oss syfte att vårda vårt hem, utveckla vårt hem och älska vårt hem. Vi finner en större mening med våra liv och en ökad närvaro till det som sker omkring oss. Fortsätter det i den takten vi ser idag så kommer människans arrogans se till att få oss bli utkastade hemifrån.

Jag vill inleda med att diskutera ordet ”värde” just i det här sammanhanget. Innan jag vill börja definiera ordet så vill jag istället fokusera på ordets riktning. När vi ställer en fråga med ordet värde så är det oftast värde ur människans perspektiv. Vad är myggans värde för mig? Troligtvis så har den inte så högt värde. Men vad har den för värde för naturen? Och det är där jag känner att denna diskussion ska utgå ifrån när vi diskuterar olika varelsers värden.

Försök föreställ dig en myrstack, och att varje myra i den stacken är en egen art med olika arbetsuppgifter. När vi ser på alla uppgifter som utförs så kan man konstatera att alla arbetar för att vårda stacken och dess invånare med olika funktioner. Det är egentligen så vår värld ser ut. Vi ”människan” är inte drottningen i denna saga därav så har vi inte den rätten att värdera vad som är bäst för oss, utan vi måste värdera vad som är bäst för stacken. Jag anser att stacken värderar myran med viktigaste uppgifter för stacken. Så utgångspunkten i min text är att värdet definieras av vilken art som har den viktigaste uppgiften på jorden ur jordens synpunkt.

Varför kan inte människan bestämma värde?
I dag så har olika varelser helt olika värden ur mänsklig synpunkt, vi kan anse att myggor är jobbiga och spindlar är skrämmande och vill helst bli av med de på ett eller annat sätt. Men vad har de för värde i naturen? Om någon fick en önskan och önskade sig att alla spindlar en dag försvinner för alltid, vad hade resultatet blivit? Myggor hade ökat i stor omfattning vilket ironiskt nog hade lett till svält för oss människor. Men jag ska inte gå in på den processen.
Men det här tydliga exemplet förklarar en sak, trots att en art inte har ett värde i våra liv och för vår livsstil så innebär det inte per automatik att arten saknar värde i naturen.

Jag anser att människor värderar arter efter 3 huvudkategorier. Vad artens funktion är samt dess storlek och antal. Ta en häst, artens funktion är idag sport och underhållning och är relativt stor och finns i stora antal. Hästen är älskad idag, så vad händer om de en dag blev drastiskt mycket färre? Jo vi hade värnat om de mycket mer, därav har antalet ifrån den arten betydelse. Vårt sätt att värdera djur med dess funktion är likt vad dess värde är för naturen, problemet med vårt förhållningssätt är att vi värderar djur till våra intressen, likt att vi skapat de för olika syften. Så hade människan fått bestämma vilka arter som skall värderas så hade vi nog gått under i och med brist på kunskap och vetskap.

Men vi återgår till exemplet med myrstacken, enligt mig så har alla varelser en funktion på planeten och deras värde för planeten bestäms av artens funktion. Likt hur vårt samhälle är uppbyggt (tyvärr), ju högre funktion du har i samhället desto högre kan det tes värdera ditt liv trots att det inte sägs så öppet men visar sig. Med hjälp av ett pass har jag mycket fler rättigheter kontra ett land som fortfarande är i utvecklingsstadiet. Men om jag stod bredvid Obama när en missilsiren ljöd, vem hade prioriterats att rädda, mig eller Barack? Så på sätt och vis så använder vi redan detta sätt idag med att värdera torts att vi inte alltid vill säga det öppet. Man kan argumentera att vi har mänskliga rättigheter och att vi alla har samma värde men skulle vilja säga att det är en vision. Vi vill gärna att det skall vara så, vi arbetar för att komma dit men vi är en bit ifrån och därav så förblir dagens värdering av människan densamma till dess visionen blir verkligheten.

Så vad är vår uppgift i allt detta?
Som tidigare nämnt så anser jag att vi har en särställning. Vi kan påverka i hög utsträckning den omvärld vi lever i. Med det är hur vi påverkar vår omgivning som ger oss värde. Ibland kan man se hur människan är kapabel till extrem omtanke gentemot vår omgivning. Vi utför räddningsinsatser för att rädda djur och värna om vår omgivning. Se artikeln längs ned. Men tyvärr när vi väger våra handlingar gentemot vår natur och omgivning så har jag svårt att se att vi är högt värderade. Djur utrotas, vi producerar gas som är till vårt ”hems” nackdel vilket påverkar allt som bor här direkt. Vi måste vända den utvecklingen vi idag ser och ta ansvar för vårt hem. Vi måste släppa arrogansen och inse att vi inte står över naturen samt att vi är beroende av den. En vanlig tanke är att vi ser en reklam på tv hur exempelvis elefanter skjuts för deras betars skull, vi skänker en 100-lapp och sen stillar vi vårt samvete med att vi gjort det vi kan. Det är inte tillräckligt, vi som art måste ändra hela vår mentalitet för att lyckas, gå tillbaka till indianernas tänk kanske är en lösning. Trots att vi har olika katastrofer att vänta så fortsätter vi i en takt som är skrämmande.

Begreppet värde är värdelöst i och med att människan ser sig i centrum istället för en del av cirkeln.
http://hd.se/helsingborg/2007/04/10/fridlyst-faagel-orsakade-stor/

Inledningsvis så känner jag inte att man direkt kan säga att filosofi kan få människan göra världen till ett bättre ställe. Filosofi är opartiskt, den målar fram en verklighet och försöker förklara varför den verkligheten ser ut som den gör. För att filosofin ska förespråka en bättre värld så måste situationen eller verkligheten tala för det. Så om vi då tittar till ekosofi som handlar om precis det jag i tidigare frågor nämnt, att decentralisera människan ifrån världsbilden och centralisera jorden, som är hemmet och ursprunget. Den ser på verkligheten som ohållbar i och med att vi exploaterar mycket för egen vinning. Något som är intressant är tiden man började fundera på detta. Känns som att Naess någon gång vid 1950-talet började intressera sig för ekosofi och kanske redan då insåg att vi är på väg ned för en nedförsbacke baserat på hans teoretiska bild av hur arter samspelar med varandra och människan centraliserats. Diskussionen med klimat där den vanliga människan kommer att bli inblandad kan jag känna först nu startats och är i ett inledande skede. Detta visar på att renodlade filosofiska tankar som stämmer överens med verkligheten kommer att hjälpa människan till att försöka bättra på sitt levnadssätt. Tyvärr så är människan naiv och det kan ta oss 70-80 år efter att vi hört något innan vi kanske börja se värdet av det som sagts.

Ett visst problem som finns med just filosofin är människans syn på den. Den tänkande mannen brukar vara bilden man får i huvudet som kommer på olika teorier på hur världen fungerar. Människan är van idag med konkret fakta och bevis, exempelvis Naess som anser att människan är en del av naturen och att vi inte ska exploatera den. När ett sådant påstående sägs så kan man argumentera, exempelvis vad är det som säger att vi inte får exploatera den? Vem bestämmer egentligen det, är det inte vi i och med att vi är smartast? Vem har bestämt att vi är en del av naturen och inte över naturen? Så kan det faktiskt se ut. Men när man målar fram ren fakta, Darwins teori och rapporter om växthusgaser så ändras uppfattningen i och med att vetenskapen fått en större påverkan när det gäller att bevisa vad om är och inte är. Så hur människan uppfattar filosofen bör ändras i min mening för att det finns så extremt mycket man missar av bara att tro att en filosof tänker.

I övrigt så ser och förklarar filosofin verkligheten och om verkligheten är en annan så säger filosofin det. Hade olika människor i grunden haft olika värden så hade filosofin uppfattat den verkligheten och redovisat konkreta svar kring varför det är så. Men i och med att människan oavsett världsdel är lika, ända ned till vårt DNA så uppfattar filosofin det och redovisar det. På det sättet kan filosofin hjälpa oss att förstå alla människor lika värden. Sen så är det inte säkert att alla filosofer antyder alla människor lika värden, finns säkert någon som inte anser så men jag talar om den objektiva filosofin. Vad man oftast glömmer och tror du vill påminna oss med din fråga om filosofins nytta i samhället är ”vad filosofin redan gjort för oss”. Filosofin har gjort extremt mycket så långt för sin tid. Exempelvis förklara språket, förklara etik och varför vi handlar som vi gör i olika situationer. Jag behöver inte se vad filosofins uppdrag är här och nu, jag behöver bara öppna boken för att se till Sokrates, Platon, Aristoteles, Protagoras, Locke, Berkeley och min nya favorit Wittgenstein för att veta hur viktig roll filosofin haft och kommer att ha. Om vi backar lite till allt vad vi gått igenom den här kursen så kan rätt så snabbt avgöra dess betydelse och hur filosofi kommit att forma vår vardag. Hur stater skulle styras diskuterades långt före vår tidräkning med Platon bland annat och troligtvis fanns det någon innan de ”tunga” grabbarna som tänkte på det men inte nedtecknat. Filosofiska tankar utvecklas med kunskap och tid och därav så kommer vi behöva filosofiska tankar för att fortsätta utveckla våra statsystem, vi är långt ifrån en perfekt värld.

Filosofin tror jag kommer fortsätta att bana för framtiden i och med att när ny kunskap fås så kommer filosofin vara där för att omvärdera hur man tänkt tidigare och lägga grunden för hur den nya kunskapen kan förändra vår vardag. I och med att filosofi också talar mycket om människans beteende, etik och moral så har den redan lärt oss varför vi handlar som vi gör samt hur vi kan tänka för att handla rätt med olika modeller. Vem vet, det kanske finns ytterligare modeller som kan beskriva vårt beteende och hur vi skall agera men inte än upptäckta. De tunga namnen Aristoteles, Platon och Wittgenstein är mina nya idoler och sättet de resonerar och tänker får mig att vilja läsa mer på egen hand och ta efter deras tankar. Det får mig också att omvärdera mitt synsätt på världen och mitt beteende gentemot den så för mig är det fullt självklart att filosofin kan ändra människan. Förhoppningsvis alltid till det bättre.

Kommentar från lärare: 

Utmärkt, väl genomtänkt svar med relevanta resonemang och klargörande exempel!

Livets mening har sannolikt alltid intresserat oss människor. Den har skiftat genom tiderna och den kan skapa gemenskap men också verka splittrande. Professorn i Lund i Kognitionsvetenskap, Peter Gärdenfors, kallar människan ”Det meningssökande djuret” i en bok han skrivit. Nog så sant! Han menar att söka/skapa mening är detsamma som att leta efter eller skapa mönster.

Man kan även fråga sig om vi kan leva utan mening, ens den allra enklaste…

En del menar att livets mening bara är att leva. Då blir allt som hindrar oss från att leva fullt ut hinder för oss att känna mening i livet. Då är det meningsfullt att försöka få bort dessa hinder. Hinder kan vara fattigdom, krig och sjukdomar. De flesta människor ser det därför som meningsfullt att bekämpa dessa faktorer.

Frågan är om vi söker och finner en mening som redan finns eller om vi skapar den själva utifrån våra erfarenheter och utifrån vad vi vill med våra liv. Och när vi väl skapat den blir den också vår ledstjärna – varvid vi bekräftar denna mening genom att den avgör hur vi handlar och därmed vilka erfarenheter vi kommer att göra. Religiösa menar ofta att Gud redan gett livet en mening som vi kan söka och finna, acceptera eller låta bli att acceptera. De som inte tror på Gud menar oftast att man får skapa sin egen mening.

Idag menar många precis som ekosoferna att det är meningsfullt att försöka leva i balans med naturen och att t.ex. sophantering därför skall vara utformad som ett kretslopp med återbruk av det som kan återanvändas. Fortfarande lever vi dock i ett tämligen slösaktigt samhälle, åtminstone i den rikare delen av världen.

För att t.ex. ekosofi skall kunna förändra världen, krävs sannolikt en attitydförändring hos det stora flertalet av mänskliga individer så att andra värden än pengar och prylar blir viktiga för dem, och politiker måste i högre grad börja sträva efter annat än att tillfredsställa sin maktlystnad och girighet, genom att fundera över hur vi t.ex. skall kunna skapa en mer human, jämlik och jämställd och rättvis värld. Vad förändrar människors attityder? Deras erfarenheter, både via praktiken i vardagslivet och via teoretisk informationsinhämtning som blir till kunskap i vars och ens medvetande.

Vi människor är inte bara egocentriska utan ofta även egoistiska. Egocentrism är oförmåga att se på världen, saker och ting, med andras ögon och egoism är att först och främst se till att man själv har det bra. Många tänkare menar att det är denna kombination av egocentrism och egoism som ligger bakom många av våra problem i världen idag. Det finns också ett ord för när man som art mest gynnar sin egen art, dvs. när människor främst gynnar människor, på bekostnad av andra arter. Detta kallas artism eller speciesism (species = art). T.ex. när vi dödar andra arter, kor, grisar, kyckling, för att äta deras kroppar. Artism/speciesism är det också när man värderar den egna arten högre än andra. Det är oerhört svårt att låta bli att göra. Även Naess menar att man måste göra det, att det är sunt förnuft att göra det. Det är vad närhetsprincipen handlar om, dvs. att man känslomässigt värderar dem som är nära en själv högre än dem som befinner sig på emotionellt avstånd, t.ex. när man som människa sätter högre värde på en annan människa än t.ex. en daggmask.

 


Fråga: 

2. Den tidige och den sene Wittgenstein ”Mitt språks gränser är min världs gränser”

Ovanstående citat härrör från Ludwig Wittgenstein.

Varför är bara det beskrivande språket meningsfullt enligt den tidige Wittgenstein? Är det beskrivande språket detsamma som sakpåståenden? Motivera! Varför vill Wittgenstein beteckna etiska och estetiska satser – alltså värdesatser – som meningslösa? (E-nivå)

Jämför den tidige och den sene Wittgensteins syn på språket! Vilka likheter och skillnader finns det när det gäller vad ord betyder, deras mening? Du bör här komma in på och förklara både bildteorin och språkspelsteorin! (D-C-nivå)

Sista satsen i Wittgensteins bok Tractatus Logico-Philosophicus lyder: ”Om det man inte kan tala måste man tiga.” Hur tolkar du det? Vad kan det vara som vi enligt Wittgenstein bör tiga om? Varför bör vi det enligt honom? Håller du med eller ej? Motivera! (B-A-nivå)

 

Svar från studerande: 

Wittgenstein! Jag såg en kort dokumentär om hans liv och har svårt att se hur hann med allt som han gjorde. Från att gå i samma grundskoleklass som Hitler till förskolelärare, soldat, filosof osv. De nämnde inget om han hade en egen familj dock. I vilket fall så är hans teorier minst sagt intressanta och komplicerade. Jag har svårt att tolka och begripa förklaringen av hans teori, så ska bli intressant att se hur det kommer att gå med att läsa hans bok.

För att förklara varför det meningslösa språket är meningsfullt så måste jag förklara varför det till en början behövdes. Wittgenstien kom att inse filosofiska problem beror på missförstånd av vårt språks logik. Han menade att om ett språk ska kunna göra det möjligt att beskriva vår verklighet så måste språket även vara en korrekt avbild av verkligheten. Han går sedan vidare till att förklara att språket endast kan användas meningsfullt för att beskriva eller påstå något om verkligheten och att beskriva världen är språkets funktion.

Så min fråga är kan jag använda språket meningsfullt för att beskriva världen med värdepåstående? Nej, för att om jag ska förklara världen på ett konkret sätt som speglar den verklighet på ett objektivt sätt så kan inte det beskrivande språket innehålla värdepåståenden. Värdepåståenden menade Wittgenstien var meningslösa i och med att de är subjektiva så kan de inte heller förklara något konkret om verkligheten. Det är inte möjligt att undersöka om ett värdepåstående är sant eller falskt. Så man måste förstå vilket kontext Wittgenstien menar med att värdesatser är meningslösa, de är alltså meningslösa i förhållande till att förklara verkligheten som den verkligen ser ut på ett logiskt och konkret sätt.

Vilket lämnar oss med sakpåståenden. Det beskrivande språket kan endast innehålla sakpåståenden. Något som antingen är sant eller falskt. Exempelvis: Hunden står på fyra ben. Här har vi sats som är meningsfull och sann menar Wittgenstien. Hade jag exempelvis sagt att ”min tv kan flyga” så är den meningsfull men falsk. Det beskrivande språket är meningsfullt för att det är det ända sättet vi kan använda språket för att beskriva något konkret. Världen är det vi kan avbilda med språkets hjälp och därmed avgränsar vår värld.

Jämför den tidige och den sene Wittgensteins syn på språket! Vilka likheter och skillnader finns det när det gäller vad ord betyder, deras mening? Du bör här komma in på och förklara både bildteorin och språkspelsteorin! (D-C-nivå)

Den tidige Wittgenstien fokuserade mycket på vad i språket i form av struktur och logik som skapade missuppfattningar emellan människor. Han la även fokus på att förklara språket som en funktion till att förklara en konkret värld och hur vi ska använda den i form av meningsfulla och sanna satser. Likheterna finner vi att det fortfarande handlar om språket. Men han är nu intresserad av att veta vad som gör att ord faktiskt får mening och språkets pragmatiska aspekter. Varifrån kommer ordens mening någonstans?

Ordets mening finns i hur ordet används

Han kom då att intressera sig i hur ord används i vardagligt språk för att finna vad ordens egentliga mening är, ordets begrepp. Han kom att inse att ord har olika mening beroende på när eller vart man säger det.

Vad menas med det? Egentligen väldigt logiskt när man tänker på det men att jag kan använda ett ord i ett socialt sammanhang som har en helt annan betydelse i ett annat socialt sammanhang. Han menar att när vi samspelar med olika människor så språkspelar vi också. När vi byter sammanhang så byter vi språkspel till det språkspel det nya sammanhanget är vana vid eller accepterar. Vi kan såldes vara med och spela flera spel samtidigt.

Så vad finner vi för skillnader emellan de tidiga och den sena?
Jag har funnit det en utmaning att försöka förklara skillnaderna men en mening men jag tror att jag löst det. Du får meddela mig om detta är felaktigt. Jag kommer att utveckla.
Skillnaden emellan den tidiga och den senare är att den tidigare fokuserar på det meningsfulla språket med den senare fokuserar på språkets mening. Alltså meningen med språket kontra språkets mening.

Den tidiga Wittgenstien la fokus på att försöka förklara hur språket kan användas meningsfullt i form av sakpåståenden i förhållande till verkligheten antingen kan vara sann eller falsk. Allt annat som vi inte kan bevisa som sant eller falskt med språket i förhållande till verkligheten är därför meningslösa i och med att de inte är bevisbara. Han menar här med bildteorin att språket är till för att beskriva världen/verkligheten. Wittgenstien förklarar med hjälp av bildteorin ett påstående eller sats kan endast vara meningsfull om det innehar samma logiska form som världen/verkligheten har. Vad menar han med det? Lite svårt att förklara och jag är inte fullt säker på att jag förstått det till fullo än i och med att det oftast kräver att man tänker på teorier några dagar innan det verkligen sitter där. Men som sagt så menar han att språket är en bild av verkligheten, och satsens mening består i att avbilda något som är möjligt eller existerande sakläge.

Exempel: ”Sverige har fått ett regeringsskifte”. Språket avbildar då en regering som avgår och en regering som kommer att ta dess plats. Den är därför meningsfull. Om den är sann eller inte måste man ta reda på.(Jag förutsätter ovan att jag inte följt nyheterna).

Exempel: ”En häst har vingar”. Ett påstående som målar upp en bild som inte stämmer överens med verkligheten, den är meningslös och dessutom falsk.

Den senare fokuserade istället på språkets mening. Vad betyder det vi egentligen säger, ordets mening och begrepp i förhållande till verkligheten. Han menade även att det ända sättet att göra detta på eller att ta fram ordets egentliga mening var att se hur det användes i det vardagliga språket. Här lämnar han bildteorin bakom sig och övergår till den jordnära synen med språkspel. Där fann han att ord och begrepp har olika betydelse beroende på språkspelet vi spelar för stunden.

För att komma till en slutsats så måste vi faktorisera satsen och förklara de olika delarna. Vi inleder med ”Det man inte kan tala om”. Vi finner i boken tankar om vad just Wittgenstien menade att vi inte kunde tala om men formulerat på ett annat sätt. I boken kallas det för det ”osägbara”. Och vad är då det osägbara? Det osägbara kan vara olika saker, religion, konst, metafysik, etik och estetik är exempel på detta och sägs vara ”osägbara” för att de saknar mening. Men som jag nämnde ovan så måste man se mening i det kontext Wittgenstien menar det. Meningslöshet är något som inte på ett logiskt sakligt sätt förklara verkligheten på ett konkret sätt. Religion och allt nämnt ovan kan inte bevisas eller motbevisas därav inte heller förklaras logiskt och faller därför som meningslöst. Men att de är meningslösa i sig är inte vad han menade.

Så nu har vi kommit fram till att det osägbara är olika saker som inte kan förklara verkligheten. Kan det då vara rimligt att tolka det som att ”det du inte kan förklara ska du inte säga”.

Om vi utgår ifrån att tolkningen ovan stämmer, vad betyder i så fall det? Efter en stunds tänkande stannar det lite. Vad betyder det egentligen? Att jag inte ska försöka förklara mystiken i världen i och med att den inte går att förklara och därav bättre att tiga. Eller är det tvärt om, det är bättre att tiga än att försöka förklara det oförklarliga?

Likt några andra frågor är detta något jag verkligen måste fundera på eller så ligger det något i att klockan närmar sig 4 på morgonen. Men jag känner mig rätt säker med att säga att det han menade på en övergripande nivå var att den mystik, religion och metafysik kommer alltid förbli ”osägbart” och därav oförklarbart med ord i och med att det inte finns ett förhållande till något logiskt vi upplevt på världen. I och med att det inte går att förklara så uppmanar han oss att heller inte försöka i och med att det är meningslöst och sluta med nonsens. Så tig därför och gå vidare med livet i..typ…  Jag baserar även det på att han påstod efter att ha givit ut boken ha svarat på alla filosofiska problem som var möjliga att lösa på ett fullständigt och slutgiltigt sätt.

http:// flov.gu.se/digitalAssets/1325/1325131_wittgensteins_mening.pdf

Kommentar från lärare: 

Utmärkt, väl genomtänkt svar med relevanta resonemang och klargörande exempel!
Detta är en fråga som handlar bl.a. om en viss filosofs syn på språket vid olika tidpunkter i hans liv.

Att min världs gränser sammanfaller med ens språks gränser kan tolkas som att vi det vi har ord för är det vi lägger märke till och är medvetna om. Upplever vi något vi inte har ord för, faller det lätt i glömska, för vad skall vi hänga upp det på? Har vi gott bildminne kan vi dock minans det ni form av bilder eller bildsekvenser. Har vi tonminne kan vi minnas i form av tonslingor, harmonier, rytmer.

Likheten mellan olika spel – t.ex. språkspel och sällskapsspel – kallar Wittgenstein för familjelikhet. De olika spelen liknar varandra ”två och två” och kan tänkas utgöra en kedja men det inte finns en gemensam betydelsekärna för alla spel. Samma sak kan gälla t.ex. begreppet verktyg – de behöver inte ha så mycket gemensamt – men de är verktyg ändå.

Alla språkspel är besläktade socialt-språkliga aktiviteter men de har ingen gemensam kärna enligt Wittgenstein förutom att det är vi människor som deltar i dem. Olika språkspel idag är att samtala och ha förhör samt ordvitsa och prata strunt och allt vi gör med hjälp av vår med moderna datorteknik: sms:a, chatta… På Facebook utspelar sig ett otal olika språkspel parallellt. Man hoppar fritt ut och in i olika konversationsprocesser.

Hur kan man skapa ordböcker om man har Wittgensteins syn på språket att orden får sin betydelse via hur de används? Då får man studera ett visst språkspel och kartlägga orden där. Alla som använder svenska kan ju sägas ingå i ett omfattande språkspel som i sin tur kan delas upp i mindre språkspel – ned till personlig jargong vänner emellan. Svenska akademiens ordlista bygger på detta landsomfattande – och lite till – språkspel.

Det var i sin andra bok som gavs ut två år efter W:s död – alltså Filosofiska undersökningar – som han redogjorde för sin språkspelsteori och begreppet familjelikhet. Dessa tankar var dock kända av kretsen kring honom i Cambridge. Andra böcker av honom har också getts ut postumt – alltså efter hans död – med utgångspunkt från hans efterlämnade anteckningar. T.ex. Zettel och Om färger. Mycket läsvärda för den språkfilosofiskt intresserade och med ett exakt ibland nästan pedantiskt språk.

Wittgenstein kan vara knepig att läsa och förstå, även om han för det mesta använder vardagsspråk när han skriver. Han är ofta ytterligt noggrann, nästan pedantisk i det han skriver.

Den enda bok som gavs ut medan han levde var Tractatus Logico-Philosophicus. Där menade han att språket direkt avbildar sakförhållanden i yttervärlden. Sakpåståenden är modeller i ord av den yttre verkligheten. Detta är vad orden syftar på och det är så de får sin mening – inte via språkspel människor emellan som han menade på äldre dagar. Eftersom värdesatser inte är sak- eller faktapåståenden, enligt Wittgenstein, inte beskriver något, är de utan sanningsvärde och ur den aspekten meningslösa.

”Om det man inte kan tala måste man tiga.” Detta kan tolkas som att vi inte bör ägna oss åt t.ex. religiös och metafysisk spekulation – då vi inte kan bevisa våra påståenden inom dessa områden med empiri, iakttagelser av vår faktiska fysiska värld. Vi kan ha tankar om världen bortom vår, om den finns, om vi kan veta något om den, men det är inget vi kan bevisa något om. Varför då, i synnerhet som filosof, alls tala om den? frågar sig Wittgenstein.

Likheten mellan den tidige och den sene Wittgensteins syn på språket är att båda synsätten innebär olika försök att förklara hur ord och uttryck – även hela satser – får eller av språkanvändarna ges sin mening. Något annat de också har gemensamt är att båda synsätten i mycket stor utsträckning påverkat andra filosofer. Den tidige Wittgenstein var en av dem som utvecklade ett logiskt symbolspråk och som påverkade framväxten av den logiska empirismen och den analytiska filosofin – som under lång tid var förhärskande i Norden – inte minst i Sverige – medan den sene Wittgensteins begrepp språkspel ännu idag är synnerligen levande i modern filosofi – t.ex. inom postmodernism och poststrukturalism.

Den tidige Wittgenstein menade alltså att ord och satser är modeller som föreställer verkligheten. Och då är det bara sakpåståenden som är värda att ta på allvar. Sant innebär då att modellen överensstämmer med verkligheten. Det som inte kan vara sant/falskt – som värdesatser – blir då mest bara nonsens.

Den sene Wittgenstein menade att orden får sin mening när vi använder dem i olika språkspel – det finns ingen direkt koppling mellan ord och satser å ena sidan och den yttre verkligheten å den andra. Kopplingen mellan ord och verkligheten skapas och upprätthålls av språkanvändarna via de språkspel de deltar i. Även kroppsspråk, röst och ton, samt minspel ingår i språkspelen. Kom ihåg att alla typer av kommunikation kan kallas för språkspel.

Olika typer av språkspel är alla muntliga samtal vi deltar i, alla skriftliga – och idag inklusive de digitala. Genom smileysar kan vi dessutom idag tala om för varandra hur vi förhåller om till det vi meddelar andra, om det är på skoj eller ironiskt menat etc. 


Slutkommentar på hela uppdraget: 

I dina svar ger du bl.a. prov på synnerligen självständigt kritiskt tänkande och mycket goda kunskaper! Omdömet blir A.

2 reaktioner på ”Filosofi (Uppdrag 3)

  1. Hur var den muntliga examinationen på kursen?
    Vad gicks igenom? Vad behöver man repetera?
    Behöver man kunna alla årtal, namn och liknande?

    Gilla

    1. Hej

      Examinationen är enkel, läser du igenom dina egna uppdrag innan samt betygskriterierna så är jag rätt så säker på att du hittar rätt.

      Det var längesedan jag hade den muntliga så minns inte vad tyngdvikten låg på men att ha god koll på ludvig lichtenstein är inte fel.

      Hälsningar
      Joe

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s