Geografi 1 (Uppdrag 3)

Förutsättningar för bosättning. Du skall beskriva de främsta naturliga förutsättningarna för en bosättning. Du skall dessutom analysera förutsättningarna i följande områden: Norra Indien, Etiopien, Peru och Frankrike. Utnyttja Atlas. Tänk på att du på E nivå ska kunna göra en enkel redogörelse, göra en enkel analys och dra enkla slutsatser. För att nå högre betyg krävs det att du gör detta mer utförligt och även nyanserat för att nå högsta betyg. Med nyanserat menas att man lyfter fram flera perspektiv.

Fakta säger oss att hälften av världens befolkning, alltså 50 % bor på 5 % av jordens totala markyta. 90 % bor på mindre än 50 %. Detta säger oss att det finns olika faktorer och mönster som driver människor att söka sig till specifika områden. Man kan också konstatera vilket jag kommer göra mer tydligt nedan att de specifika områden den stora andelen människor valt att bosätta sig på inte är av slump utan är en noga utvald plats på grund av olika faktorer så som klimat, vatten, jord och kommunikation till centrum/perifi och handel.

Så vad krävs för att människor ska söka sig till dessa områden?

Inledningsvis till den frågan skulle jag svara solenergi. I och med att solenergi är A till allt som växer och gror på vår blåa planet så är det en villkorslös faktor i det hela. Utan den ser vi ingen fotosyntes till växterna/producenterna som sedan är människors/topp konsumenters viktigaste föda. Den livnär också mellan konsumenterna/djur.

Tydligt finner man att vatten är enorm faktor som avgör vart stora samhällen kan etableras. Vatten är inte bara nödvändigt för att människan skall kunna livnära sig på den samt av hygieniska skäl, den är livsviktig för växter och djur. Där man finner rent vatten i mängder så finner man oftast bördig jord som är odlingsbar. Odlingsbar jord är extremt viktigt för att människor skall få föda och livnära sig på. Särskilt intressant är vatten längst kuster och låglandsområden attraktivt. Statistiken visar oss även att vattenbrist och brist på rent vatten är den största orsaken till människor insjuknar och dör. Därav så är vatten en avgörande faktor för bosättning.

Om du finner vatten så finner du troligtvis odlingsbar jord där människor kan odla för eget bruk samt till försäljning. För detta krävs att vi har ett klimat som tillåter detta. Det innebär att temperaturen och nederbörden måste hållas inom vissa ramar för att inte växterna dö av torka eller att mineralbrist. Vi kan med hjälp av kunskap och teknik överkomma detta med exempelvis växthus. Spannmål måste exempelvis fodras 180 rostfria dygn och behöver en medeltemperatur på över 3 grader. Tittar vi till nederbörd krävs nästan alltid mer än 250 mm regn per år (om konstbevattning inte används vilket idag är i snitt 17 % av all åkermark).

Sätt till de ovanstående faktorerna kan man lokalisera via olika kartor vart någonstans man kan finna livsvänliga områden att bo på. Dock så är det inte alla som bor ”där”. Ett fint exempel är Japan som inte har ytan för att odla föda till hela befolkningen och istället importerar detta ifrån andra länder. För att ha medel till att göra detta behövs ett etablerat och välstrukturerat samhälle.

 

Men om vi återigen ser till faktorerna så kan vi med hjälp av olika kartor, topografiska, geologiska och tematiska finna områden som med stor sannolikhet finna områden där förutsättningar för ett gott mänskligt liv finns eller kan finnas.

Sätt till en befolkningskarta så finner vi att de allra kallaste områden exempelvis Antarktis och de allra varmaste exempelvis Sahara har en väldigt låg bosättning om ingen speciell faktor så som Nilen gör inspel. Klimatet är för kallt eller för varmt för människor, växter och djur. Därav även om jag valde att leva mitt på Sahara så hade troligtvis svält tagit död på mig innan solen.

Andra faktorer som självklart spelar in är de exogena krafterna i området dock möjligtvis i mindre utsträckning. Mycket vulkanisk aktivitet kan både dra människor ifrån ett område då det är livsfarligt men ger även bra jord i och med alla mineraler jorden omkring får av magman. Jordbävningar kan också orsaka svårigheter med att bo på ett område som annars har de korrekta förutsättningarna.

Sett till Norra Indien skall jag nu försöka analysera dess förutsättningar till ett tryggt och välfungerande boskap.

Vi inleder förstås sol för att se hur dess infallsvinkel påverkar klimatet.

Norra Indien befinner sig mellan breddgraderna 20-30 grader norr om ekvatorn, alltså strax över kräftans vändkrets. Detta berättar en del om klimatet. Vi kan förvänta oss höga temperaturer därav är risken låg för frost och kyla som kan drabba bland annat växter på ett negativt sätt. Dock så kan ett varmt klimat innebära brist på nederbörd och därav bli för torrt och påverka växterna på motsatt sätt. Dock kan vi läsa av via en tematisk karta att klimatet ligger under den tempererade zon området med en medeldygns temperatur på mellan 20 och 30 grader under vinter tid och under sommarhalvåret så kan det öka. Detta ger oss en signal om att man bör anpassa sin odling beroende på halvår.

Sätt till enbart nederbörden så finner vi att norra Indien har mycket mindre nederbörd under vinterhalvåret då klimatet är svalare. Mellan 10-50 mm är snittet för nederbörd under januari månad. Under juni månad ser vi att det skiftar till mellan 200-400 mm regn. Ett snitt på årsnederbörden ligger och pendlar mellan 1000 och 2000 mm per år.

 

Sätt till de faktiska vattentillgångarna (färskvatten) så är den på en alarmerande låg nivå i hela Indien vilket kan vara en enorm nackdel för boskap då detta leder till sjukdomar och högt antal döda människor. Tittar vi runt om, alltså havsområdet kring norra Indien finner vi ett hav som är rik på fisk som kan ge arbete och föda åt många människor. Om vi istället för havet tittar på den faktiska marken norra Indien vilar på så bör alla resultat ovan ge en bördig jord. Vi bör bland annat finna brunjordmån i och med det tempererade klimatet och ett växtliv rikt på lövskog. I och med att floden Ganges som rinner genom norra Indien som bär med sig sediment och tillför området med vatten så bör vi finna en del alluviala jordarter runtom floden. Särskilt norr om floden kan vi finna detta som är extremt bra odlingsjord.

Sätt till litosfärplattorna så korsar den Indiska-australiska plattan med Eurasiska plattan kring norra Indien vilket kan orsaka risk för jordbävningar och bergsbildning i området. Sätt till havs så finner vi även en krock zon nära Indonesien vilket också kan påverka klimatet. 2004 talades det mycket om Thailand när två plattor ute till havs kolliderade men påverkan det indiska folket fick var även mycket förödande.

Vi har även bergen norr om Indien som växer men även påverkas av endogena krafter, alltså att viktiga mineraler vittras och med exempelvis vind tar sig över till norra Indien. Detta tillsammans med floden Gagnas gör Norra Indien till ett mycket sedimentrikt område.

Jag kan tänka mig att El Nino även kan komma att påverka klimatet i Indien och även Norra Indien. I och med att vågen byter riktning mot Sydamerika så att klimatet blir mycket torrare. Trots att detta i huvudsak påverkar Australien och Indonesien så tror jag att man även i Indien och dess norra del kan känna av effekterna av gosebarnet.

För att summera så finns risker men området kring Norra Indien men fördelarna med det tropiska klimatet, riklig nederbörd, långa flodar som bär med sig sediment och den bördiga marken bör för många innebära ett bra ”bostadsområde/region”. Man kan även titta till hur de ekonomiska resurserna ser ut, för ju mindre ekonomisk ställt ett land och dess befolkning har desto större risker är de villiga att ta för att ”få livet gå runt”. Bergen norr om Indien tillsammans med floden tillför området mycket näringsrikt sediment vilket tillsammans med nederbörd och solenergin ger området mycket fin jord att odla på. Ser vi slutligen till en befolkningskarta så ser vi att befolkningen är mycket koncentrerad till norra Indien samt till kusterna. Kusterna får sediment ifrån bland annat havet samt att fiske är en stor del av deras ekonomi och arbete. Vi får till sist inte glömma Indiens geografiska position i förhållande till övriga världen. I och med att den ligger mycket centrerad och har närhet till Asien, Europa, Mellanöstern och Afrika samt att man enkelt via hav kan nå både Nord och Sydamerika så gör det att kommunikationen och transport av varor till övriga länder kan ske smidigt vilket är en enorm fördel vid export som gynnar invånarna.

För att vara ärlig så hade jag gärna velat testa bo i Norra Indien med en bit mark. Känns som ett härligt ställe trots de nackdelarna som finns. Sedan kan man vidare analysera området i och med att floden Gagnas är förorenad samt hur Himalaya påverkar nederbörden i och med sitt lågtryck i närheten till norra Indien men jag känner att jag tagit upp de övergripande faktorerna till varför Indien och dess mark är bördig samt att det attraherar människor till att bo där.

Vänder vi nu blickarna mot Etiopien så finner vi ett land mycket närmre ekvatorn eller strax norr om ekvatorn. Sett till dess position och antalet sjöar i landet så kan jag konstatera vattenbrist i landet. Ingen av Afrikas stora floder passerar rakt igenom landet utan endast Blå Nilen passerar genom dess nordvästra hörn en bit in vilket i huvudsak är landets ända tillgång till färskvatten. Dock kan förstå i och med att den Blå Nilen avslutar sin resa i Etiopien att vattnet är förorenat i och med allt som dumpats in av de övriga länder från Egypten ända ned till Etiopien.

Tyvärr så kan jag konstatera när jag tittar till de olika litosfärplattorna att det sker en förskjutning mellan den Arabiska halvön och östra Afrika nära landet. Detta kan ge olika effekter, men risken för jordbävningar och vulkaniska utbrott ökar kraftigt. Jag kan konstatera att aktiva vulkaner antingen finns i eller i direkt närhet till landet. Fördelen med detta är att jorden kan bli bördig i och med alla mineraler som vulkanutbrott ger med sig till jorden. Men nackdelen med just det är att människor kan leta sig till dessa områden och bosätta sig där vilket ökar risken för att de är med om ett dödligt vulkanutbrott.

Ser vi till temperaturen i området så kan vi konstatera en temperatur mellan 20-30 grader året om gör att det råder extrem brist på nederbörd under sommarhalvåret. Detta förvandlar landet till en öken under den perioden vilket orsakar stora svårigheter i och med bristen på vattnet. Under vinterhalvåret kan lättar det upp lite och nederbörden kan hamna omkring 10-50 mm per månad. På ett årssnitt är landets nederbörd omkring 100-200 mm. Vissa mindre områden till väster kan ha tur och få mer än så. I och med att landet inte heller har någon kust direkt mot havet så sker inget fiske som skulle kunna hjälpa till landets invånare med föda och sysselsättning.

Summerar vi Etiopien så är dess största utmaning vatten. I och med att kunskap kring konstbevattning finns så hade man trots den höga värmen på vissa utvalda områden haft möjlighet att odla i större omfattning. Tyvärr så har större delen av landet fått i och med bristen på vattnet och torkan obördig mark, till och med områden där marken är saltjord. Området har inte de bästa förutsättningarna till boskap i och med att vatten är en bristvara samt att det påverkar jordbruk. Fiskelivet finns inte och en stor del av befolkningen måste förlita sig på import av mat och vatten.

Ser vi till Peru så finner vi att den ligger strax under ekvatorn med en stor kust mot Stilla havet. En vanlig karta över området visar stora bergskedjor som passerar landet från söder till norr. Detta gör mig intresserad av litosfärplattorna för att se hur de är ställda till varandra. Troligtvis ligger Peru över två litosfärplattor som krockat med varandra och givit veckningar i landet (berg). Vi finner också aktiva vulkaner i landet som ofta får utbrott med katastrofala följder.

Ur ett jordbruksperspektiv så är detta mycket intressant i och med att mycket mineraler kan hämtas ifrån bergen. Vittringen av bergen ger också mineralrik jord som är intressant för växter och djur. Temperaturerna i landet kan variera men är i huvudsak kring 20-30 grader både vinter och sommarhalvår vilket också gynnar bönderna. Dock så är nederbörden låg under sommartid, speciellt kring kustområdena där det knappt regnar överhuvudtaget. Detta i samband med hög temperatur ger ett halvökenklimat under sommaren. Dock så kan människor få tillgång till vatten via Amazonasfloden som rinner stora delar av Peru.

Under vintertid ökar nederbörden kraftigt och kan mätas upp till 400 mm per månad. Årsnederbörden ligger omkring 500-1000 mm per år. Ser vi till havet så finner vi ett av världens rikaste fiskeliv vilket gynnar området mycket under tider då jordbruket har svårt att skörda. Andra naturresurser som olja, naturgas och kol finns att hämta i landet till egen förbrukning och export. För att summera Peru så finns förutsättningar för ett gott boskap. Landet har ett mycket rikt fiskeliv som bönder kan livnära sig på och exportera. Naturresurserna i landet är också en god förutsättning. Det torra klimatet kan lindras med bland annat Amazonasfloden som gör att tillgången till färskt vatten är på en acceptabel nivå samt att man konstbevattna jordbruk i de torrare delarna av landet. Dock så ligger landet rakt på två olika plattor som konstant pressas mot varandra. Detta kan ge katastrofala effekter för landet invånare i form av kraftiga vulkanutbrott, jordbävningar mm. Fördelen med det är dock mineraler som kan skördas i och med det. Men här är El Nino värt att nämnas. Peru är ett av de länder som påverkas kraftigast av El Nino. När den byter riktning så flyr även fiskelivet och landet får ett ändrat klimat med bland annat kraftigt nederbörd som påverkar jordbruket direkt negativt.

Analyserar vi det ovan så känner jag att landet trots riskerna är ett fungerande område att bosätta sig på. Klimat, vatten och jord tillsammans med naturresurser ger människor föda och sysselsättning. Lär man sig att se riskerna och förutsätta olika naturkatastrofer kan man troligen undkomma de. Jag skulle vilja besöka och leva i Peru något år.

Sist har vi Frankrike. Vi tittar först till dess breddgrader då detta skiljer sig avsevärt med de övriga länderna vi hittills analyserat. Frankrike ligger i huvudsak mella 42-56 grader norr om ekvatorn. Ser vi till klimatet så ligger temperaturen i huvudsak över frost både under vinter och sommarhalvåret. Under sommarhalvåret så ökar temperaturen upp till 20 grader. Detta ger jordbruket en god fördel i och med att den största delen av jordbruket klarar att leva i dessa temperaturen (lövskogsklimat). Medelnederbörden under ett år är mellan 500 – 1000 mm vilket är ett gott tillskott till jordbruket. I och med Frankrikes kust så har landet även möjlighet till ett rikt fiske. Detta ger ett gott tillskott till jordbruket om det skulle brista pga olika naturändringar. Fisket är även en bra exportvara. Dock så har Frankrike brist på färskt vatten som kan konsumeras vilket är mycket negativt för befolkningen samt jordbruket. I och med bristen på större sjöar och floder tillsammans med ett rikt jordbruk som är den största konsumenten av färskvatten så har befolkningen mycket lite att dela på. Detta ge sjukdomar bland befolkningen som kan vara livsfarliga. I och med att Frankrike har förmånlig jord (brunjord) till jordbruk och att större delen av landet används till jordbruk så kan vattenbrist skapa enorma problem i landet för både människor och jordbruk. De övriga naturtillgångarna i landet är bland annat olja, uran och kol som kan användas till export för att bygga upp landets reningsverk så att man kan återanvända vattnet man har och på så sätt tillfredsställa människorna. Sätt till Frankrikes geografiska position så är det ett stort plus. Centrerad i Europa så har den mycket bra kommunikation och transport till kontinentens övriga länder samt Afrika. Kusten ger också goda transportvägar till Nordamerika dit ännu mer export kan säljas.

I överlag anser jag att Frankrike har goda förutsättningar till bosättningar. Landet har god jord, goda naturtillgångar, kommunikationer, klimat och fiske. Frankrikes största minus är bristen på färskt vatten som kan ställa till det extremt för landet om man inte finner en hållbar lösning.